Allt är ungefär som det brukar på pianotrions sjunde platta (på 10 år). Lekfull rytmisk virtuositet, småkantiga melodifigurer och ett samspel av tätaste slag. Förutom den roligt struttiga Dakar är det inte mycket att tralla med i. Tonvikten och styrkan ligger i kraften och drivet i ensemblespelet, och förstås pianisten Fabian Kallerdahls solistiska briljans. Musiken är inspelad på två olika flyglar i två olika studior, vilket möjligen det finkalibriga örat kan ana. Mest förtjust efter en helgs lyssning är jag i den drömskt lyriska Sergio Pena med akustisk/elektronisk pianoklang och elegant stråkspel av basisten Josef Kallerdahl.
MusicMusicMusic | Buen Sabor
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
ANNONS
ANNONS