Det var säkert jättekul för Lou Reed att mumla nonsens medan Metallica levde ut skräpiga avant-metaldrömmar. Men att sedan ge ut det på skiva är mer än arrogans - det är ett rent hån. Jag trodde faktiskt länge att gratisströmningen på internet av Lulu var ett skämt, men skivbolagsversionen är likadan och det spelar ingen roll hur länge jag lyssnar. Det låter fortfarande mest som två skivor som spelas samtidigt. Kanske funkar det som den teatermusik det är. Där slipper man i alla fall höra mer när ridån går ner.
Metallica & Lou Reed | Lulu
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
ANNONS
ANNONS