Förutom att gnälla och sjunga irriterande så är Dave Mustaine bra på en sak till: Att göra Megadeth-plattor som låter Megadeth. Det är tydligt på Th1rt3en, som är en längtansfull blick mot en Symphony of destruction-ekande storhetstid. Men även om vissa idéer återanvänds och om plattan är i spretigaste laget, så är den också ett överraskande vitalt och svängigt bevis på att nostalgi och talang räcker långt. Om man gillar lite poppigare thrash. Mustaine lyckas i alla fall långt bättre än vad de forna bandkamraterna i Metallica gjorde med pekoralet Lulu.
Megadeth | Th1rt3en
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
ANNONS
ANNONS