Det är något med Mariam Wallentins röst. Ja, den är mörk och beslöjad, stark och djupt personlig, men det finns något mer. Något halvt dolt, outtalat, närmst ursprungligt.
Allt det där som dränks i atonala utflykter och kaotiskt friflum när Mariam Wallentin sjunger med den jazziga torktumlaren Fire! Orchestra, det får paradoxalt nog mer utrymme och större chans att sväva i det här albumets mer kontrollerade popformat.
Låtarna är genomgående väldigt vackra, från det filmiska öppningsspåret Opening till den avslutande och närmast souliga Crust. Det är också nio lagom långa låtar som står på nio helt olika ben.
Bullies är skönt poppig med snyggt blås. Bodylife färgas av Andreas Werliins repetitiva rytmer och Oren Ambarchis skärande, halvt industriella gitarrljud.
Pieces är en underbar liten gospelpärla med catchig refräng och fin körsång, medan Total är en tydlig flirt med elektrojazz.
Detta är helt enkelt ett album som imponerar från start till mål.
