Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Britney tycks ha roligare än förr

Britney är på trygg hemmaplan, tycker GP.s recensent Agnes Arpi.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Britney Spears

Glory

Pop

(RCA/Sony)

Britney Spears är inte bara popstjärna, genom åren har hon även ständigt fått tjänstgöra som projektionsyta och symbol. Hon har gått från tonårspop och amerikansk dröm, via ett imagebyte där det sockersöta ersattes av sexighet och tuffare sound, till att nu vara en erfaren popikon.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

På Glory är hon på trygg hemmaplan. Det är idel diskoglittrande, fånig och dansant popmusik, utan särskilt mycket som sticker ut. När hon inte visksjunger har hon ofta en tunn, nasal röst, som egentligen är påfallande anonym.

"En fin blinkning till historien"

Det betyder inte att det saknas bra material. Melodierna är svårt medryckande och växer vid varje lyssning tills öronmasken sitter stenhårt. 

Ta Clumsy till exempel, en helgjuten och minimalistiskt elektropoppärla där Britney Spears kvider fram små oops, en fin blinkning till historien. Deluxe-versionens Better låter inte som något hon gjort förut, och knockar samtliga spår på standardversionen.

Någon ny Blackout är det inte, men Britney Spears – älskling och hackkyckling – är långt ifrån uträknad. Med sin udda sång, sin sex appeal och sin svåröverträffade styrka som popartist förblir hon med sitt nionde album öppen för tolkning, samtidigt som hon själv verkar ha roligare än någonsin.