Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Kaninen som så gärna ville somna" av Carl Johan Förssén Ehrlin har fått ett enormt genomslag bland föräldrar som vill få sina barn att somna. Boken, som kom för åtta år sedan följdes av "Traktorn som så gärna ville somna" och "Elefanten som så gärna ville somna". Bild: Sydney Hanson

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Meditation och klassiker sticker ut bland barnens ljudböcker

Vi lyssnar på böcker som aldrig förr och streamade böcker är på frammarsch även för barnen. Stina Nylén botaniserar i utbudet och hittar mindfulness för barn och klassiker som Enid Blyton och Selma Lagerlöf på topplistorna.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Den vänliga, mörka mansrösten mässar: ”... gungan bara låter honom vaggas sakta... fram och tillbaka... sakta fram och tillbaka – sååå avslappnande... ”. Vag, bjällrande musik av hisstyp ackompanjerar noggrant avvägda pauseringar och eftertryck. Nu ska barnen somna, och det görs med fördel medan ljudsagan spelas i sovrummet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I alla fall om man ser till vad som ligger högt upp eller till och med allra högst upp på streamingtjänsterna i dag. Citatet ovan kommer från Carl Johan Forssén Ehrlins åtta år gamla "Kaninen som så gärna ville somna", som med tiden fått enormt genomslag. Historien är översatt till otaliga språk, och det tycks inte gå sämre för uppföljarna som har en elefant respektive en traktor i huvudrollerna. Man kan, dessutom, välja mellan en kvinnlig och en manlig uppläsare.

Den här typen av mindfulness finns det mycket av: en annan bästsäljare i strömningsvärlden heter "Sov gott lilla superhjälte" av Kia Temmes och jobbar på samma sätt; suggestivt prat, plingplongmusik, för barnen välkända djur och seriefigurer i rollerna. Andas in... och andas ut... In … och ut... manar monotont en kvinnlig alt. Jo, det finns att välja på i genren, och det verkar dessutom vara effektivt enligt föräldraröster från när och fjärran (fast jag har uppnått samma effekt med slumpvis vald sida ut Jane Austens "Mansfield Park", högläst med onaturligt seg stämma).

Men de här sagorna är ju faktiskt inte litteratur i egentlig mening. Kanske ska man snarare betrakta dem som hypnosbehandling. Frågan är vad barnen lyssnar till annars, när de inte ska sova? För streamar litteratur gör vi, som aldrig förr.

Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen rapporterade nyligen att digitala abonnemangstjänster har 15,5 procent av marknaden och förra året ökade med 33,4 procent. Särskilt skönlitteraturen har förflyttat sig från böcker att hålla i till böcker att ladda ner, och böcker att lyssna till – där de senare slår de förra med hästlängder. Vi vill ha böckerna i lurar nu, det är helt klart. Vi vill jogga, diska och köra bil medan vi dras in i en berättelse.

Men gäller det här även för barnen? På topplistan över förra årets bästsäljare i ljudsegmentet hittar man en barnbok först på plats 18 av 20, Martin Widmarks "Silvermysteriet". Och Förläggarföreningen visar att medan försäljning av skönlitteratur för vuxna minskar, ökar faktiskt andra genrer, som olika fackböcker och just barnböcker. Det kan delvis bero på försäljning till bibliotek och på att det landat olika larmrapporter om akut sjunkande läsförståelse hos barn och unga – rapporter som visserligen kommer till olika slutsatser, men som kanske fått skolor att köpa in böcker i högre omfattning.

Hur som helst är streaming och lyssnande på ljudböcker i andra format alltså på frammarsch även för barnen. Vad är det då som strömmar genom öronen på de små konsumenterna? Vid en genomgång av olika topplistor ser det i förstone ganska förväntat och ganska likartat ut: de stora streamingtjänsterna Storytel, Nextory, Bookbeat och även Bokus försäljning av ljudböcker har, vid sidan av de meditativa godnattsagorna, Harry Potter på både svenska och engelska högt. Andra gamla godingar som trängs där är Sune-böckerna, böckerna om Alfons Åberg, Martin Widmarks Lasse-Majaböcker och de nyare, hos barnen väldigt populära böckerna i serien "Handbok för superhjältar" av Elias och Agnes Våhlund. Det ser helt enkelt ganska likt ut på alla håll, och det är också de här böckerna som lånas mycket på bibliotek.

Men några sticker ut: Bokus har god åtgång på titlar som Enid Blytons Fem-böcker vilket väl måste ses som något av en oväntad renässans, men ännu mer häpnadsväckande dyker Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" upp. Kan det vara skolor som vill damma av den? Hos Storytel syns 1950-talsapan "Nicke Nyfiken", inte lika förvånande, medan hos Nextory "Pippi Långstrump" tycks populär. För mellanåldern lyser faktiskt Ingelin Angerborns och Kristina Ohlssons böcker med sin frånvaro – de skriver spännande böcker och är mycket lånade på bibliotek, men ligger inte högst när det gäller vad vi lyssnade till under 2018, trots att de tidigare funnits med i topp. Inte heller finns Åsa Larssons/Ingela Korsells Pax-serie där, fast det är böcker som verkligen går hem hos läsarna i slukaråldern.

Oväntat framgångsrik. Selma Lagerlöfs klassiker "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" dyker upp på topplistorna när Stina Nylén letar efter ljudböckerna för barn.. Bild: LäKEROL

En speciell sida av streaminglyssnandet är att man här kan få ta del av berättelser som faktiskt inte finns som tryckta – eller över huvud taget är skriven litteratur, alltså varken pappersböcker eller e-böcker. De skrivs direkt för örat, och för vuxna efterfrågar förlagen sedan tidigare kriminalberättelser, spänning, erotik och historiska romaner, gärna med ett intrigdrivet, snabbt berättande. När det gäller barnen har de specialskrivna berättelserna för ljud också börjat växa i omfattning, där bland andra Bonnier Audio verkar satsa ordentligt, med till exempel Katarina Genars serie om ”Mystiska skolan” och noveller av Helena Dahlgren, som liksom hennes roman "Jorvik kallar" från i vintras är ett försök till litterär dramatisering av hästdataspelet Star Stable.

Förlaget kommer också i sommar att ge ut för mediet specialskrivna berättelser av paret Gahrton/Unenge, där flera olika inläsarröster kommer att höras, och där man kommer att arbeta med form och struktur på ett för ljudböcker experimentellt sätt, där händelser presenteras med klimax först och senare återberättas ur flera perspektiv.

Och nu känns det plötsligt som om vi, i öronen, snart kommer att befinna oss i salongen framför en teaterscen. En kör av röster? Den nya litteraturen tar den antika i handen? Det är en stimulerande tanke.