Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Genom att äta grönsaker och frukt bildas basiska ämnen.

Växande trend: basisk-alkalisk kost

Basisk-alkalisk kost är en växande trend. Men finns det verkligen sur mat? Och kan en bra balans i syra-basförhållandet få oss att må bättre?

I bloggar och forum på nätet syns allt oftare begrepp som syrabaskontroll och syrabildande eller basisk mat.

Förespråkarna för den basisk-alkaliska kosten menar att vissa födoämnen är syrabildande medan andra är basbildande för kroppen. Normalt råder balans mellan sura och basiska ämnen. Men kost som saknar basgörande ingredienser, som exempelvis snabbmat, kaffe, alkohol och socker, gör oss försurade.

Genom att äta grönsaker och frukt bildas basiska ämnen. Så gott som alla råa grönsaker, rotfrukter, frukt och bär är basiska. Och en del livsmedel, som citrusfrukter, är basbildande i sig själva.

I den nyutgivna boken Härligt hälsosam. Ät medvetet med syra/baskontroll, av Natasha Corrett och Vicki Edgson (Bokförlaget Langenskiöld) definierar författarna begreppet äta basiskt. För dem är det samma sak som att konsumera färsk mat så nära naturen som möjligt: övervägande frukt och grönsaker som äts råa, lätt tillagade eller groddade.

Om kroppens pH-balans rubbas genom att vi äter för mycket sur mat går den miste om nödvändiga mineraler som kalcium, kalium och magnesium.

Syftet med alkalisk diet är dock inte att förändra kroppens pH, skriver Ross Bridgeford i boken Alkaline Diet Recipe book. Man kan inte ändra kroppens pH – tvärtom gör den allt för att behålla det. Målet med alkalisk diet är i stället att stödja detta.

Har du en livsstil som innebär sura livsmedel och drycker, ingen motion, mycket alkohol, cigaretter, godis och så vidare kroppen måste arbeta vansinnigt hårt och kommer att offra allt annat för att upprätthålla detta pH, menar Ross Bridgeford.

Kostrådgivaren Åsa Jakobsson, som driver SmartaMaten.se, instämmer i att man varken kan eller ska ändra kroppens pH-värde.

- Blodet håller sig väldigt snävt kring pH 7,4 nästan oavsett hur man behandlar kroppen. Eftersom avvikelser är akut livsfarliga tar kroppen alkaliska (basiska) mineraler som kalcium, magnesium, kalium och natrium, från sitt buffertsystem för att hålla blodet i balans. Om vi inte fyller på med mineraler knycker kroppen helt enkelt mineraler från buffertarna. Framför allt från skelettet (kalcium och magnesium) men även från exempelvis musklerna (magnesium).

Åsa Jakobsson berättar att detta på sikt leder till urlakning, vilket i sin tur kan leda till ohälsa.

- Om vi däremot äter grönsaker och annan oraffinerad mat som är rik på bland annat kalcium, magnesium och kalium fylls buffertarna ständigt på. Kroppen behöver inte kämpa så hårt för att hålla blodet i balans, vilket innebär att alla andra kroppsliga funktioner, som immunförsvaret, funkar bättre.

 Förespråkarna menar att syrabildande mat anses kunna orsaka en lång rad sjukdomar och bristtillstånd. På olika forum framförs också tesen att en syrlig miljö kan bidra till utveckling av cancer, och att basisk-alkalisk kost kan bota cancer.

På Cancerfonden tar man helt avstånd från dessa teorier, och påpekar att det inte finns några studier som visar sådana samband. Däremot betonar Cancerfonden att en hälsosam livsstil och en god kost kan minska risken för cancer.

 Åsa Jakobsson bekräftar avsaknaden av studier.

- Det finns inga pengar i att forska på basisk mat. Det ligger knappast i läkemedelsföretagens intresse. Och en grönsaksodlare har inte råd att finansiera en stor studie.

I stället får vi resonera logiskt, menar hon.

- Är vi gjorda för att äta processad mat? Åt våra förfäder vilt kött varje dag eller bara när de kom över det? Jag är övertygad om att man kan hjälpa sin kropp att hålla sig i mycket bättre skick med mer och fler grönsaker.

Sur mat bör undvikas, men ät hellre av den ibland än att bli frustrerad och matfixerad.

- Äter du åttio procent basiskt mår kroppen mycket bättre än om du äter 80 procent surt, som ju nästan alla svenskar gör. Fyll gärna tallriken med minst 75 procent grönsaker och icke stärkelserika rotfrukter.

 Professor Lars Barregård vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, ser ingen nackdel med att äta mer grönsaker och frukt – tvärtom.

- Men det verkar mycket osannolikt att olika kost skulle kunna påverka syra-basbalansen. Människokroppen har extremt goda mekanismer för att reglera syra-basbalansen. Det räcker att hålla andan för att påverka blodets pH. Så nej, jag tror nog inte på detta, säger Lars Barregård.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.