Jordbruksverket: Ingen köttskatt

ANNONS
|

Jordbruksverket klargör på sin hemsida att verket inte föreslår någon köttskatt.

"Regler, miljöskatter och subventioner kan styra i rätt riktning. Men det är avgörande att dessa är på internationell nivå, annars riskerar man bara att flytta produktionen dit där regelkraven och skattebördan är lättast, inte där produktionen är hållbar", skriver Gabriella Cahlin, chef för verkets marknadsavdelning.

Konsumtionen av kött ökar inte bara i Sverige utan även i EU och i världen totalt, konstaterar Jordbruksverket i rapporten "En hållbar köttkonsumtion" som presenteras i dag. Där slås fast att västvärlden måste dra ner på köttätandet för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktion.

ANNONS

Rapporten tar upp möjligheten att införa en koldioxidskatt i konsumentledet baserad på hur mycket utsläpp som orsakas av kött.

-Jag tror man ska vara försiktig med hur man använder skattesystemet. Vi har en koldioxidskatt och den fungerar väl, säger finansminister Anders Borg (M) i Bryssel där EU:s finansministrar möts i dag. -Vi ska göra en avstämning av klimatpolitiken efter 2015 och vi har redan nu sagt att vi är beredda att ta bort en del av de undantag som finns i koldioxidskatten, för det är bättre ju mer enhetlig den är. Att då ha någon särlösning på köttområdet, det tror jag inte är bra. -Det är inte aktuellt att införa någon köttskatt, i varje fall inte så länge jag är statsråd. Människor ska själva kunna välja vad de vill ha i sitt kylskåp, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Han ser flera skäl till att inte införa en koldioxidskatt i konsumentledet.

-Det ökar bara smuggling, import och gränshandel och det blir ännu mer administrativa och krångliga regler i branschen. Att införa den här typen av styrmedel brukar vara kontraproduktivt, säger han.

Den koldioxidskatt som Jordbruksverket skriver om skulle baseras på schabloner för hur mycket växthusgaser som produktionen av exempelvis ett kilo nötkött och ett kilo kycklingkött ger.

Rapportförfattarna anser att man kan överväga att även andra livsmedel som ger stora utsläpp kan omfattas av en koldioxidskatt. Men de betonar att man inte ska underskatta svårigheterna med att genomföra en sådan skatt på ett effektivt sätt.

Rött kött anses inte bara ha negativ påverkan på miljön utan tros också öka risken för cancer. Den internationella cancerforskningsfonden WCRF har, i samarbete med systerorganisationen American Institute for Cancer Research (AICR), sammanställt dagens kunskap om vilken kost och vilka motionsvanor som ökar respektive minskar risken att drabbas för olika former av cancer.

Ett av de råd som ges är att inte äta mer än 500 gram rött kött i veckan, det vill säga kött av nöt, lamm eller gris. Processade charkvaror, som korvar och pastejer, kan med fördel slopas helt.

Att sluta äta rött kött helt och hållet finns det dock ingen anledning till. Rött kött innehåller både fullvärdigt protein, järn och andra näringsämnen. Det är alltså mängden det handlar om.

ANNONS

Den svenska totalkonsumtionen av kött ökade med 33 procent mellan 1980 och 2010, till 85 kilo kött per person och år (räknat i slaktkroppsvikt). Populärast 2010 var griskött med 37 kilo, följt av nötkött med 25,7 kilo och fjäderfäkött med 18 kilo. Långt därefter kom vilt, får med mera, enligt rapporten.

ANNONS