Så mycket äter vi
Svenskarna är världsbäst på att äta godis, 17 kilo per person och år. Det är dubbelt så mycket som genomsnittet i EU.
1960 åt vi cirka 6 kilo per person, 1980 nära 10 kilo.
Försäljningen av lösgodis utgör en tredjedel av all godisförsäljning i Sverige och omsätter cirka tre miljarder kronor om året.
Billigare godis och större påsar
Godispåsarna har blivit allt större. De små påsarna på 80-talet rymde cirka 2 dl. Dagens lösgodispåsar rymmer 3–5 liter.
Om lösgodis hade följt den generella prisutvecklingen hade det kostat ungefär 20 kr/hg idag. I stället kostar det i snitt cirka sju kronor hektot.
Kvinnor äter mest
Kvinnor äter mer godis än män, och det gäller fram för allt plockgodis. En undersökning från Candyking visar att 42 procent av kvinnorna under 50 år handlar lösgodis minst en gång varannan vecka. Bland män i samma åldersgrupp är det bara 25 procent som handlar godis lika ofta.
Vad innehåller godiset?
Socker: De sötaste godissorterna innehåller runt 80 procent socker, ofta flera olika varianter av socker.
Gelatin: Görs av slakteriavfall, oftast från grisar, som rensas, kokas och bleks. Finns mest i gelégodis.
Fett: Härdade fetter (kallas också transfetter), ofta palmolja. Används mest i chokladgodis.
Färgämnen: Till exempel Karmin som utvinns ur torkade rester från en speciell sorts lus. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller karmin, eller E120. Eftersom det görs av löss deklareras det som ett naturligt färgämne. Många andra färger är helt syntetiskt framställda, till exempel de omdiskuterade azofärgämnena. De förbjöds av Sverige på 80-talet men blev tillåtna igen när vi gick med i EU.
Är det här okej?
Färgämnen har kritiserats för att de inte har någon betydelse för smaken, men i flera fall rapporterats ge allergireaktioner, svullnader, astma eller hyperaktivitet. Ivissa länder är azofärgämnena förbjudna.
Gelatin innehåller allergener som kan ge allergiker besvär.
Transfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och misstänks orsaka allergier och cancer.
Ingen helhetsforskning har gjorts på hur alla ämnen från lösgodis sammantaget påverkar kroppen.
Är lösgodiset en snuskig bakteriehärd?
Tvärtemot vad många tror är lösgodis inte fullt av bakterier, sockerhalten är helt enkelt för hög för att bakterier ska trivas där, det visar flera undersökningar. Bland annat gjordes en laboratorieundersökning av tidningen Testfakta 2007, som visade att godis som plockats på de nedersta lagren i fem olika butiker inte innehöll ett endaste spår av bakterier.
