Livsmedelsverkets nya kostråd genomsyras av hur vi äter hälsosamt och samtidigt tar hänsyn till miljön – ett nytt och viktigt steg för en hållbar framtida livsmedelskonsumtion, framhåller Livsmedelsverket.
För vad vi äter påverkar klimatet: 25 procent av våra koldioxidutsläpp kommer från livsmedel. Samtidigt har köttkonsumtionen nästan fördubblats de senaste 25 åren.
- Det nya är att vi verkligen integrerat miljöaspekterna. För tio år sedan hade vi inte uppdraget att göra det, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
För att nå ut med kostråden och undvika pekpinnar prövar Livsmedelsverket nya grepp. Under devisen Hitta ditt sätt (finns på både livsmedelsverket.se och i broschyrform) ges konkreta råd om hur vi får in mer frukt och grönt på menyn, recept och tips på fisk och skaldjur, mejeriprodukter, fullkorn, nyttiga fetter och nötter.
Man råder också av både hälso- och klimatskäl att äta mindre kött och chark – högst 500 gram i veckan varav en mindre del bör vara charkprodukter. Och tipsar om hur exempelvis köttfärssåsen kan drygas ut med linser.
Sockret, då? Vi äter i dag 17 kilo godis per år, vilket är en ökning med 150 procent sedan 1960-talet. Livsmedelsverket tipsar om hur vi kan trappa ner och var det dolda sockret finns.
Ett enkelt sätt att hitta nyttig mat med mindre socker och salt, mer fibrer och fullkorn och nyttigare eller mindre fett är att leta efter Nyckelhålsmärkta produkter. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol för nyttigare val. På webben bjuds det på nyckelhålsmärkta middagsrecept, snabbtestet matvanekollen och möjligheten att registrera allt du äter i en matdagbok, där du kan få grepp om dina matvanor.
Hitta ditt sätt ger dessutom råd om vikten av rörelse i vardagen och hur vi håller energibalansen genom att äta lagom mycket. Är detta egentligen Livsmedelsverkets avdelning?
- Rörelse finns med i de nordiska näringsrekommendationerna. Brist på vardagsmotion har samma folkhälsoeffekter som dålig mat. Och hur mycket vi rör oss spelar roll för hur mycket vi kan äta. Så det hänger ihop, säger Åsa Brugård Konde och tillägger att hälften av alla vuxna är överviktiga i dag.
Men de nya kostråden har mött motstånd. När de var ute på remiss i våras var Arla och LRF Mjölk skarpt kritiska och hävdade att Livsmedelsverket förordar ett minskat mjölkdrickande. De varnade samtidigt för att den rekommenderade mängden på 2-5 deciliter mjölk per dag kan leda till näringsbrist.
Jordbruksverket hade också synpunkter på förslaget och efterfrågade preciseringar i stället för generella rekommendationer.
Livsmedelsverket kontrade med att de flesta svenskar redan konsumerar mjölk inom de föreslagna ramarna.
- Det handlar inte om att vi ska dricka mindre mjölk. I genomsnitt är det ganska lagom i dagsläget. Däremot behöver vi inte dricka mer mjölk för folkhälsan skull, säger Åsa Brugård Konde.
De slutliga kostråden har dock tonat ner rekommendationen att äta efter säsong, och man får av konkurrensskäl inte heller uppmuntra till att välja svenskproducerad mat.
Åsa Brugård Kondes enskilt bästa kostråd är fortfarande att äta varierat.
- Vi äter allt mer frukt och grönt, men fortfarande är det många som inte når upp till ett halvt kilo om dagen. Och det är bekymmersamt att de yngre i allmänhet äter sämre än de äldre.
Livsmedelsföretagen får numera använda Livsmedelsverkets kostråd i märkning på förpackningar och i sin marknadsföring. Livsmedelsverket ser det som en möjlighet att öka spridningen av kostråden, öka kunskapen om bra matvanor och hjälpa konsumenter att göra hälsosamma val.
Tidigare har Livsmedelsverket sagt nej när livsmedelsföretag velat använda kostråden i marknadsföring och märkning. Bland annat har man befarat att detta skulle kunna missuppfattas som att Livsmedelsverket skulle ha godkänt en produkt som är märkt med kostråden. Eller att märkta produkt skulle ha näringsmässiga fördelar jämfört med motsvarande omärkta produkter.
- Hittills har vi varit väldigt restriktiva, instämmer Kristina Ohlsson, chefsjurist på Livsmedelsverket. Men samtidigt vill vi ju få ut våra kostråd så långt som möjligt. Vi bedömer nu att nyttan för folkhälsan väger tyngre.
Hur ska ni kunna kontrollera så kostråden inte missbrukas?
- Vi ska inte sticka under stol med att det här kräver noggranna avvägningar. Det kommer att bli en svår avvägningsfråga när det är lämplig och när det är vilseledande märkning. Men vi hoppas att branschen kommer att ta sitt ansvar.
Fakta: Kostråden på en minut
MER grönsaker, frukt och bär, fisk och skaldjur, nötter och frön. Mer rörelse i vardagen.
BYT TILL fullkorn, nyttiga matfetter och magra mejeriprodukter.
MINDRE rött kött och chark, salt, socker och alkohol.
(Källa: Livsmedelsverket)
