Maria Sveland | Systrar & bröder.
Maria Sveland | Systrar & bröder.

Maria Sveland | Systrar & bröder

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Det känns som rena 70-talet: familjerelationer, identitetsproblem, könsroller, känslor, samtal, upp-görelser…

Maria Sveland knyter i sin nya roman Systrar & bröder an till den populärfeministiska berättelsetradition som förlorade sig in i chicklit någon gång vid sekelskiftet. Det gjorde hon på sätt och vis redan med den omdiskuterade Bitterfittan. Relationsromanen från 2007, som blev en feministisk stridsskrift, då den så på pricken lyckats fånga samtida unga kvinnors otillfredsställelse med sakernas ordning.

Alla som hatat Maria Sveland sedan dess borde absolut läsa hennes nya roman. Lika skärpt i iakttagelserna av samtida kvinnors livsproblem, men ack så mild i tonen. Denna gång har hon också inkluderat män i sin problembeskrivning och de som dömt ut henne som manshatare lär få revidera sin uppfattning.

ANNONS

Ursprunget till de förfelade livsstrategier som romanens syskontrio, Nora, Hedda och Per, utvecklat kan visserligen härledas till den alkoholiserade fadern, men liksom sonen Per, som håller på att förlora sig i drog- och sexmissbruk i romanen, är han skildrad med både ömhet och humor. Efter hustrun Anitas död har pappan sålt radhuset och lever ensam i en sunkig förortsetta med hembrännare på toaletten. Hans intresse för sina barn, som alltid varit måttligt, tycks helt ha upphört och den sextioårsuppvaktning, som inleder romanen, är både överraskande och plågsam för honom.

Bakfull och nymornad står han där i bara kalsongerna och kliar sig i skrevet. En stund senare ska han kräkas över den smörgåstårta som äldsta dottern Nora ambitiöst medfört ända från Lund.

Det låter som en familjefars och Maria Sveland har verkligen sinne för situationskomikens burleska sidor. Det som gör romanen så intressant och medryckande är att hon samtidigt har en nästan osannolik förmåga att beskriva det vardagliga i det som ter sig som en tragedi när man tar ett steg bakåt. Och samtidig som hon beskriver denne pappa på ett sätt som gör att man skulle vilja gå in i romanen och lappa till honom lyckas hon göra honom till ett rimligt objekt inte bara för barnens hat utan också för deras kärlek.

ANNONS

Om sonen Per flyr sin barndom genom att imitera sin fars missbruk, har Nora valt den ambitiösa vägen och ordnat ett till synes idylliskt familjeliv. Hedda, mellandottern som går på Konstfack, bara sover, gärna dygnet runt. Under romanens gång sätts deras på olika sätt destruktiva livsval på sin spets och när pappa Göran äntligen dör under dunkla omständig- heter kan livet börja på nytt.

Det är en sedelärande och mycket sympatisk berättelse, inte minst genom sin skildring av syskonrelationerna. I ständig konkurrens är de också varandras trygghet och det mått de mäter sig själva och livet med.

Maria Sveland rör sig fram och tillbaka i familjelivets kronologi och skapar på så sätt en komplex och intressant helhetsbild av dynamiken i familjen, som visserligen är klart dysfunktionell men ändå ter sig väldigt bekant. Intressant nog är det den gnälliga men ambitiösa och hårt arbetande mamman, som ständigt står och skramlar med disken, som får minst sympati i denna roman.

.

ÄMNET

Maria Svelands nya roman Systrar & bröder.

SKRIBENTEN

Lisbeth Larsson är professor i litteraturvetenskap och medverkar regelbundet i GP. Skrev senast om Beata Arnborgs bok Kerstin Thorvall – uppror i skär och svart.

ANNONS