Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Magnus Ljunggren: Hålla masken

Eva-Lotta Hultén läser tre ungdomsböcker om idrott och slås av allvaret. Kanske får idrotten vara en lek först när man blivit för gammal för nå upp till elitnivå, skriver hon.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Att sport kan betyda mycket olika saker för olika människor blir tydligt när jag läser tre ungdomsböcker om idrottande på raken. Niklas Krogs Ingen rädsla handlar om femtonårige Mattias, som kallas för Turk, och lika gamla Ayla som spelar basket i varsitt lag. Båda har problem med att kontrollera sin aggressivitet och matchhetsen bidrar till att göra den värre - även om författarens avsikt nog inte är att framställa det så.
Samtidigt är basketen personlighetsutvecklande för Turk, som är extremt blyg men en av de duktigaste på planen. För Ayla fungerar basketen som ett sätt att få ur sig lite av den överskottsenergi hon tycks ha. Ingen tvekan råder om att de båda tycker att det är oerhört roligt att sporta och gör det för sin egen skull. Man får komma dem nära både på och utanför planen men jag önskar att författaren hade hållit igen lite på matchreferaten som dominerar framför allt bokens första halva.
I Magnus Ljunggrens Hålla masken ser huvudpersonens relation till sin sport helt annorlunda ut. Erik är femton år och en mycket begåvad hockeymålvakt. Talangscouterna har fått vittring på honom och en framtid i NHL hägrar. Men Erik vill inte längre och inför en viktig match är han så nervös att han kräks i målvaktsmasken. Det som får honom att fortsätta är den press som tränare, lagkamrater och föräldrar sätter på honom. Föräldrarna har dålig ekonomi och genom sina framgångar på isen kan ju Erik bidra till familjekassan. Han tycks få sitt värde inför både familj och vänner enbart genom hockeyn och de presumtiva framgångar som väntar honom.
Magnus Ljunggren skildrar trovärdigt den ambivalens Erik känner inför att sluta och överge lagkamraterna och sin höga status och tvingas göra föräldrarna besvikna. Men för Erik finns ingen lust och glädje med sportandet kvar och han lider av den extremt elitistiska människosynen där kvinnor, bögar och alla andra som anses allmänt svaga ses ner på. Friheten finns i att slippa bli sedd som bara hockeyspelare och undkomma den stenhårda machovärld som hans lag utgör.
I Peter Barlachs Dubbelfel är skildringen av sportandet i stället mycket ljus. För trettonårige John är idrottsutövandet så gott som uteslutande kul, även om han också blir nervös inför matcher ibland. Sporten får stå för något ganska okomplicerat i hans liv, där en nyligen avliden mamma och en ganska frånvarande pappa ger svärta åt berättelsen. Tennisen är en viktig del i Johns liv men att vinna är inte allt, även om han blir uppenbart glad när han gör det. Trots att han sysslar med en i första hand individuell sport (det förekommer en hel del dubbelmatcher) så verkar John kunna använda sina erfarenheter från tennisen för att bättre knyta an till och förstå sig på andra. Han analyserar både sitt eget beteende och andras, på såväl som utanför plan, med en något naiv och samtidigt lillgammal ton.
De båda förstnämnda böckerna har äldre huvudpersoner och kanske är trettonårige Johns relativt avslappnade inställning till sin sport något som också kommer avta med åldern? Det återstår möjligen att se för Dubbelfel är den andra boken om John och att döma av det rumphuggna slutet väntar fler delar.
Alldeles säkert kan upplevelsen av idrottsdeltagande se just så här olika ut för olika barn. Sport kan vara både lek och dödligt allvar, och laganda både upplyftande och inhägnande - mycket beror på vilka attityder som tränare och andra vuxna förmedlar. Fick jag önska skulle sport aldrig bli något annat än en lek, men med den ständiga matning av elitidrottandets förträfflighet som pågår så är väl det bara att glömma. Lek kan idrotten kanske bli igen först när man blivit så gammal att man missat sina chanser att komma upp på elitnivå.


BOK
Hålla masken
Magnus Ljunggren
Bonnier Carlsen

Ingen rädsla
Niklas Krog
Rabén & Sjögren

Dubbelfel
Peter Barlach
Bonnier Carlsen