Comebacken Indie city var inte kul. Jag förstod inte vitsen med den överhuvudtaget, meningslöst att börja spela igen om det endast låter som en blek kopia av storhetstiden.
Låtarna har mer krut
Pixies skivor mellan 1987–1991 är däremot fortfarande fyllda av sprängkraft. Head carrier är snäppet bättre än föregångaren, låtarna har mer krut, de försöker återskapa soundet från klassikerna Surfer rosa och Doolittle. Men det går inte trots lovvärda försök.
Generationskamraterna Dinosaur Jr har samma problem med att gjuta nytt liv i ett gammalt sound, men deras nya album känns mer relevanta. Kanske är det Kim Deal som saknas?
