Lloyd Cole är på gott humör trots några få timmars sömn. Han har precis kommit från Malmö till Stockholm på sin månadslånga Europaturné som inte består av spelningar utan av intervjuer om nya skivan Standards för tidningar, tv och radio.
Men han konstaterar att det nog är den sista pr-vända han gör. Det tar för mycket kraft, kostar för mycket och ger för lite tillbaka i skivförsäljning och därmed ekonomiskt.
-Om Standards inte säljer betydligt mycket mer än min förra skiva, kommer jag i fortsättningen att fokusera på att få ut mina skivor till de som redan är mina fans. Att jaga nya lyssnare kostar för mycket och om jag bara levde på att göra skivor, då skulle jag ha gått i konkurs för länge sedan, säger Lloyd Cole som poängterar att det är konserterna som gör att han trots allt klarar sig bra.
-Jag är inte ung, jag är inte ny, jag är inte särskilt spännande och även om du tycker om min musik och har en massa av mina skivor så känner du kanske till slut att du har tillräckligt många. Så jag kommer göra musik så länge jag har idéerna och motivation nog. Men att nå den stora publiken, nej den tiden är nog förbi.
På 1980-talet och i början av 1990-talet var Lloyd Cole, först tillsammans med The Commotions och sedan solo, en riktig popstjärna, en sådan som prydde musiktidningarnas omslag och som blev van att hyllas för sina akademikerdoftande texter som var späckade med litteraturreferenser och sina vackra låtar.
Trots skivbolagsstrul och en musikbransch i kraftig förändring och trots att hajpen för länge sedan passerat Lloyd Cole, har han fortsatt göra det han alltid har gjort, musik med en intellektuell touch.
-1984 trodde jag att jag var världens bäste låtskrivare. Jag tror fortfarande att jag har något eget, något ingen annan har. Även om ingen kommer att bry sig, förklarar Lloyd Cole med ett snett leende.
Efter många år av avskalad akustisk musik kände han att han ville spela med ett rock'n'roll-band igen, helst det han jobbade med på de hyllade skivorna Lloyd Cole och Don't get weird on me, babe 1990 och 1991. Så blev det.
På Standards fick han med sig trummisen Fred Maher och basisten Matthew Sweet men också sonen Will Cole, på gitarr.
-Jag har föreläst om låtskrivande och tycker om att analysera, fundera och diskutera kring popmusik, men de låtar jag tycker bäst om är de som bara kommer, de som inte går att förklara. Så var det nu och för första gången på länge vågade jag vara mer bombastisk och storslagen i mina texter. Det känns så bra, att inte vara försiktig eller återhållsam, säger Lloyd Cole.
LLOYD COLE:
Lloyd Cole föddes i England den 31 januari 1961.
Han slog igenom med sitt band, The Commotions 1984 med skivan Rattlesnakes.
Fem år senare lämnade han bandet för en solokarriär som bland annat ledde till höga listplaceringar i Sverige med både Lloyd Cole och Don't get weird on me, babe.
Han bor sedan många år tillbaka i Easthampton, Massachusetts i USA med sin fru Elizabeth Lewis.
Lloyd Cole kommer till Sverige i höst, för spelningar i Stockholm, Malmö och Göteborg den 24, 25 och 26 september.
