Little Jinder släpper singel om Amy Winehouse

Hon älskar Loke, tänker doppa tån i Håkan Hellström och släpper snart en singel som en hyllning till Amy Winehouse. Vi tog ett snack med Little Jinder, som spelar på Lisebergs stora scen på fredagskvällen.

ANNONS
|

Du sparkar igång konsertsommaren på Liseberg. Känslan inför det?

- Svinkul, samtidigt som det känns lite mysko efter Manchester.

Vad tänkte du när du fick veta om bombdådet?

- Man tänker bara: Va? Nej! Känslan är att man inte orkar mer. Kan de inte bara lägga av?

Påverkar det dig som artist?

- Nej, faktiskt inte. Av någon anledning. Man kan inte låta det påverka ens jobb. Man måste bara fortsätta.

Har säkerhetsarbetet ändrats när du ska uppträda?

- Ja, det har blivit mycket högre säkerhetskrav på alla stora ställen. Det märker man på sånt som att man inte får göra vad man vill med pyro.

ANNONS

Vad kan vi förvänta oss på scen?

- Ingen aning! Det är ett helt nytt set, med ny dekor och nytt ljus. Det kommer vara första gången för mig också. Jag tycker själv att det ska bli väldigt spännande.

Ska du passa på att åka nåt när du ändå är på Liseberg?

- Ja, jag älskar sånt! Visst är Loke den som både snurrar och gungar? Den ska jag åka.

Kollar du Håkan Hellström-utställningen också?

- Eh ... känns det inte som man vet det mesta redan? Men det får jag väl kolla in. Jag ska doppa lilltån i Håkan Hellström, sen ska jag åka Loke sju gånger.

Efter Så mycket bättre: Blir det mer liknande tv-jobb framöver för dig?

- Nej, jag har satt upp en regel att det ska vara musikrelaterat och då finns det inga andra program kvar, jag kommer liksom inte sätta mig i Diggiloo. Jag ska nog fokusera på att göra skivor i stället.

När kommer du med nytt material?

- Det kommer en singel i juni, en till i augusti och en fullängdare i oktober.

Berätta om den första singeln!

- Den heter Amy och är en hyllningslåt till Amy Winehouse.

Vad har hon betytt för dig?

ANNONS

- Hon har inte betytt så mycket för mig som artist, det handlar mer om hur hon har blivit smutskastad av media och branschen för sitt beteende, som inte var så annorlunda från många rockmäns beteende.

Kan du känna igen dig i det?

- Exponeringen av henne var så otroligt extrem, men själva fenomenet känner jag igen, att man blir hårdare dömd som kvinnlig artist och porträtterad på ett annat sätt än män. I stället för cool blir man vidrig.

ANNONS