Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lina Neidestam | Uppbrott och utbrott

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lina Neidestam | Uppbrott och utbrott

Lina Neidestams antihjälte Zelda kämpar för att leva som hon lär, men stångar gång på gång huvudet blodigt i patriarkatets vägg. Hanna Jedvik läser ett underhållande, om än inte nyskapande, seriealbum.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Serier

Serier

Lina Neidestam

Uppbrott och utbrott

Kartago

Linda Neidestams seriefigur Zelda är tillbaka i bokform, denna gång i albumet Uppbrott och utbrott som är det fjärde i raden. Neidestams strippar om den feministiska hjälten och antihjälte Zelda publiceras i dagsläget i Aftonbladet, Rocky Magasin, Situation STHLM samt en rad norska dagstidningar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den som har följt Zelda genom åren vet att hon för en evig kamp för att leva som hon lär, men framför allt att hon gång på gång stångar huvudet blodigt i patriarkatets vägg i sin iver att föra den feministiska kampen vidare, såväl på hemmaplan som i yrkeslivet och på krogen.

Framför allt finns där en dubbelhet i försöken att leva i ett öppet förhållande med antifeministen Cesar som inte direkt utgör Zeldas version av en drömman. Dessutom i en av relation som i detta fall har en tydlig förlorare, nämligen Zelda själv.

I Uppbrott och utbrott lyfter Nina Neidestam perspektivet på flera ställen och visar på strukturer och beteendemönster som förtrycker kvinnor i både den mediala offentligheten och på arbetsplatsen. Hon gör det rappt, vasst och roligt. Exempelvis när hon driver med en viss typ av män som gärna tillrättavisar och levererar kommentarer om trovärdighet så fort en kvinna har stavat fel till Schweiz för sju år sedan. Eller den kvinnliga doktoranden som råkade säga att hon skrev sin avhandling på tre år när det i själva verket rör sig om två år och elva månader. Nu tappade du trovärdigheten ekar besserwissrarna i kör. För att ta ett par exempel.

Ja visst är Nina Neidestams Zelda en genusmedveten serie som skildrar sin samtid och den urbana, medvetna medelklassen inom konst- och kultursvängen på ett träffsäkert sätt. Men framför allt fångar den 80-talistgenerationen. Den generation av unga som ofta saknar eget boende, som förväntas nöja sig med tillfälliga anställningar och som dessutom famlar med ideologi och praktik på liknande vis som alla generationer innan har gjort, men som gör det på sitt eget sätt.

Uppbrott och utbrott är träffsäker och underhållande. Om än inte alltid förbluffande nyskapande.