Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Regissören Lars von Trier tillsammans med skådespelarna Siobhan Fallon Hogan och Sofie Grabol i Cannes inför visningen av ”The house that Jack built”.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lars von Trier: ”En del av mitt straff”

Lars von Trier återvänder till filmfestivalen i Cannes efter sju år. 2011 blev han bannlyst efter att skämtat okänsligt om nazism under en presskonferens. Nu har han fått komma tillbaka – men filmen ”The house that Jack built” visas utanför själva tävlingen.

- Att jag inte får tävla är nog en liten del av mitt straff, säger han till TT, och fortsätter:

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det är skönt att vara tillbaka, och jag blev väldigt överraskad av det varma mottagandet jag fick. Men det satt långt inne att få komma – de hade problem att bli av med mitt ”persona non grata”.

Den von Trier som TT möter i produktionsbolaget Zentropas villa, strax utanför centrala Cannes, är en man som går och talar mycket långsamt – och som är tydligt märkt av psykiska problem och sin alkoholism.

- Jag går i ett program nu mot min alkoholism. Men här i Cannes går det inte att undvika att dricka alkohol. Så just nu har jag tagit några dagars semester från programmet, säger regissören.

Väcker reaktioner

”The house that Jack built” är en berättelse om seriemördaren Jack, spelad av Matt Dillon. Vi möter honom när han för den mystiske Serge berättar om sina mord och om sina tankar kring liv, konst, filosofi. Det är en stundtals mycket våldsam film, och vid galavisningen på måndagskvällen lämnade mer än hundra personer salongen i protest. Lars von Trier kommenterar:

- Det är viktigt att inte vara älskad av alla. Om man är det, då har man misslyckats.

- Mina filmer är till för att få människor att tänka. Dom ska inte komma ut från biografen och känna sig helt tillfredsställda. Dom ska tänka tillbaka ”men herregud, hur kunde jag skratta åt det där?”.

Provokativ humor

Även om han talar långsamt och skakar i händerna är det fortfarande en Lars von Trier som har humor. På frågan om likheterna mellan honom själv och Jack säger han att visst finns det likheter.

- Men jag har aldrig dödat någon. Om jag någon dag gör det, blir det en journalist.

Och tillfrågad om varför han efter många års tystnad börjat tala med pressen igen:

- Hade jag något val?

Det finns scener i ”The house that Jack built” som skulle kunna tyda på att detta är hans sista film. Visst, säger han, det kan säkert tolkas så, men så är det inte.

- När jag arbetar är jag inte lika rädd. Jag måste göra någonting, annars är livet svårt.

Framför sig har han nu vad han kallar ”Etude” – en serie på 36 filmer som alla ska vara tio minuter långa.

- Det är baserat på en bok om de 36 olika intriger som man kan göra film på. Jag kommer att filma i olika länder och med skådespelare från till exempel Sverige.

”The house that Jack built” får biopremiär i Danmark i november, och i Sverige i januari.