Finns det något mer västkuskt än just Räkfrossa? Skulle inte tro det.
Och det som en gång i tiden kännetecknade Göteborgskalaset, förutom alla goa gubbar, var just räkfrossan på Avenyn med långbord och allt. Kritiserad av vissa, älskad av andra.
- Men sedan 1998 har vi inte haft någon. I år är det nypremiär på allmän begäran, säger räkfestsansvarige Oskar Österberg samtidigt som han stressat jagar med att ställa i ordning borden.
EM-loppet och annat ställde till planeringen. Frosseriet skulle egentligen ha startat klockan 18 men först en timme och en kvart senare var festligheterna igång. Och då ringlade kön.
Några som sett fram emot årets comeback och som var på plats redan vid halvsju är Birgitta Knutson och hennes man Jerker.
- Räkfrossan är ett roligt sätt att komma ut och träffa människor, säger Jerker Knutsson.
Men samtidigt saknar de båda långbordet från förr. Årets variant spärrade endast av ett kvarter av avenyn, mellan Vasagatan och Storgatan, och uppdukningen påminner mer om en oktoberfest.
- Långbordet inbjöd till mer gemenskap, när man sitter vid mindre bord så här lär man inte känna nya människor, konstaterar Birgitta Knutson.
Det enda som verkade saknas de omkring 600 frossarna var ett sånghäfte.
