Artisten och pedagogen Behrang Miri är en av de kulturpersonligheter som varit med och utformat Miljöpartiets programförslag. ARKIVBILD.
Artisten och pedagogen Behrang Miri är en av de kulturpersonligheter som varit med och utformat Miljöpartiets programförslag. ARKIVBILD.

Kulturpolitik i skottgluggen

ANNONS
|

Den 19 oktober lade Miljöpartiets arbetsgrupp fram ett nytt programförslag för svensk kulturpolitik. Rapporten som har titeln "Kulturen - det fjärde välfärdsområdet" består av tolv punkter, varav de som sticker ut handlar om konstnärslöner, reklamförbud i kollektivtrafiken och krav på kulturinstitutioner och kulturmyndigheter att arbeta med mångfaldsmål i högre utsträckning - med sanktioner mot dem som inte uppfyller kraven.

Åsikterna lät inte vänta på sig och under veckan som gått har såväl oppositionella politiker som Aftonbladet och Expressens kulturchefer höjt rösten mot flera av förslagen, skriver SVT:s "Kulturnyheterna" som har sammanfattat debatten i en artikel.

Kritik riktas framför allt mot att makten över kulturpolitiken anses vara allt för centraliserad och att programmet är för detaljstyrt - och populistiskt. Mest positiva hittills är KRO, Konstnärernas Riksorganisation, som exempelvis gärna ser att lokaler som har kulturverksamheter skyddas från marknadshyror.

ANNONS

Intern kritik har också riktats mot förslaget som inte anses vara i linje med Miljöpartiets politik, vilket har fått MP att gå ut med ett förtydligande på sin hemsida:

"Detta är förslag som just har överlämnats till partistyrelsen av en självständig arbetsgrupp. De är alltså inte en del av partiets linje i dessa frågor."

Partiet säger sig välkomna idédebatten som uppstått och skriver att rapporten nu ska analyseras av partistyrelsen innan något beslut fattas.

Kulturrapporten har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av MP-politiker och representanter från kulturlivet:

Karin Thomasson - Miljöpartiets partistyrelse och kommunalråd i Östersund.

Tjia Torpe - Miljöpartiet i Stockholm, kulturpolitiker och tidigare kultur- och skolborgarråd (s) i Stockholm.

Niclas Malmberg - ledamot i riksdagens kulturutskott.

Åsa Marnell - avdelningschef vid Tekniska museet och kulturpolitiker i Nacka.

Kjell Stjernholm - verksamhetsledare på Studieförbundet Vuxenskolan, tidigare Moomsteatern och kulturpolitiker i Malmö.

Tilde Björfors - grundare och konstnärlig ledare på Cirkus Cirkör.

Katarina Henryson - sångerska i The Real Group.

Pia Kronqvist - vd på Folkoperan.

Behrang Miri - musiker, pedagog och folkbildare.

Stina Oscarson - regissör, dramatiker och fri skribent.

Här är några av Kulturrapportens tolv punkter:

Punkt 2: "Det offentliga rummet" handlar om att alla offentligt ägda lokaler med icke-kommersiell kulturverksamhet ska skyddas från marknadshyror och att kollektivtrafiken ska befrias från reklam till förmån för konstnärliga uttryck.

Punkt 5: "Intersektionalitet" belyser att representationen av mångfald inom kultursektorn är otillräcklig. För att råda bot på detta vill man bland annat utbilda personal i intersektionalitet och postkoloniala teorier samt ställa tydliga direktiv och krav på kulturinstitutioner och myndigheter, med sanktioner som påföljd om de inte uppfylls.

Punkt 6: "Bildning" föreslår bland annat att kultur- och utbildningsdepartementet ska slås ihop och att estetiska ämnen stärks i alla årskurser i skolan.

Punkt 7: "Konstnärslön" syftar till att utvidga de konstnärliga allianserna (i dag ingår teater, dans och musik) och inviga fler som arbetar inom kultursektorn i trygghetssystemet som innebär konstnärslön, det vill säga försörjning och kompetensutveckling, vid arbetslöshet.

Punkt 10: "Digitalisering" handlar om att införa bredbandsskatt och att fördelningen av intäkter från strömmade tjänster ska ändras till 50/50 mellan skivbolag och artister (till skillnad från dagens mer vanliga modell 90/10).

ANNONS