En vecka efter att Norbergfestivalen avslutat sitt femtonårsjubileum bröt en skogsbrand ut på ett kalhygge i Surahammar, fem mil därifrån. Det var i slutet av juli 2014, och det skulle bli den största branden i landet sedan sen medeltiden. Den ödelade ett område så stort som 150 kvadratkilometer, med en omkommen och 1200 personer evakuerade. Det var ren tur att festivalen redan hade ägt rum.
I år när festivalens arrangörer och volontärer, runt 250 personer från hela Europa, anlände till festivalområdet i den gamla gruvbyggnaden, var det med andan i halsen. Sedan midsommar hade en ny skogsbrand härjat i Norberg, som spridit sig i de torra markerna som en raket. Denna gång i området Målarberget, som ligger norr om Norbergs stad. Bara en vecka före festivalen skulle öppna var arrangörerna inte helt säkra på att räddningstjänsten och kommunen inte skulle komma att sätta stopp för den utsålda festivalen av brandsäkerhetsskäl.
Men så började det regna och öste ner i flera dagar. Tredje juli lämnade räddningstjänsten brandområdet. När vi besökare kommer till Norberg för festivalen 6-8 juli är faran över. Förbudet mot att elda är till och med upphävt i kommunen, efter de kraftiga regnen.
Betongbyggnaden är 64 meter hög och tornar över den gamla gruvan, vars schakt går 325 meter ner i underjorden.
Ren tur, återigen, då festivalområdet är omgivet av skog. Det ligger i den nordöstra utkanten i det pittoreska gruvsamhället Norberg. Sedan 1999 hålls den elektroniska musikfestivalen i den nedlagda Mimerlaven, anordnad av föreningen Anrikningsverket. Betongbyggnaden är 64 meter hög och tornar över den gamla gruvan, vars schakt går 325 meter ner i underjorden. I den akustiskt intressanta och stämningsfulla betongbyggnaden ekar konstmusik, elektroniska ljudexperiment och performance. På området anordnas konstutställningar till ljudet av ekande techno, gabber, drum’n’base och annan musik från dansgolven.
Under en fullsatt konsert med den Berlinbaserade performancegruppen 33 på lördagsnatten klängde vi besökare längs lavens insida för att lyssna på den ömsom skönsjungande, ömsom growlande australiska vokalisten Ivan Cheng. I den märkliga musikaliska trans som kan uppstå i den kyrklika diagonala betonghallen slogs jag av vikten av den typen av upplevelser. Samt hur små och sårbara vi är mot de klimatkrafter som finns i bygden. Affischerna som satts upp på festivalområdet om vikten av att bete sig respektfullt mot varandra och uppmaningar om att tillsammans skapa ett safe space gör inte mycket mot ett virvlande brandinferno.
Fram till 1981 bedrevs gruvverksamhet här med järnmalmen som fyndighet. Det är en relativt modern gruva, men områdets gruvhistoria går tillbaka till medeltiden. Just här finns Sveriges äldsta kända gruvor, som omnämnts i källor i början av 1300-talet. Hela bygdens struktur och kultur berättar om detta, som syns tydligt i landskapet. Men det som syns lika mycket, som i dag är en mer lukrativ näring, är den industriella skogsnäringen. Den som både skapade och förstärkte den stora skogsbranden för nio år sedan. Här böljar skogsplanteringarna över den kulliga nejden, mil efter mil av oändlig gran.
I ett allt varmare klimat skapar detta dödsfällor i delar av landet.
2017 utkom den Norbergbördige författaren Sven Olov Karlsson med boken ”Brandvakten”, som handlar om branden tre år tidigare. Han blev tvingad att fly från släktgården i Nyhyttan utanför Nora. Under evakueringen visste han inte på elva dagar om gården och hela byn överhuvudtaget fanns kvar, berättade han för DN i en intervju när boken kom ut. ”Hela luften var vit av brandrök och hemsk att andas. Jag var livrädd, särskilt för att barnen skulle bli rökförgiftade”, berättade han då för journalisten Sverker Lenas (28/8/17).
När storbranden lagt sig visade det sig att den uppkommit på ett hygge som skulle planteras, som en underleverantör på Stora Ensos uppdrag höll på att markbereda. Gnistorna från plöjningen fick marken att ta eld. Rättsprocessen om ansvaret för detta pågick länge, men 2019 friades det gigantiska skogs- och pappersmasseföretaget från ansvar. Den mindre entreprenören dömdes i stället, som om de har möjlighet att påverka förutsättningarna för den typen av näring. Stora Enso, vars företagsrötter går tillbaka till bland annat den svenska gruvnäringen, har en omsättning på 10 miljarder euro per år – så stor affär är den skandinaviska skogsnäringen.
I ett allt varmare klimat skapar detta dödsfällor i delar av landet. Västmanland är ett av dem, som både är täckt av skogsplantering, men också ligger relativt långt söderut jämfört med de norra länen och därmed har ett varmare klimat. Här finns de monokulturer av snabbväxande gran som har visat sig vara mer eldfängda än den mer naturliga versionen, en blandad skog i ett mer öppet landskap. Detta är tyvärr numera ett faktum både för de som bor där och de som arrangerar kulturevenemang där. Ingenting tyder på att det kommer bli bättre framöver.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Våra utdikade landskap är naturens pruttkuddar
LÄS MER:Våra utdikade landskap är naturens pruttkuddar
LÄS MER:Dokumentären om Agnetha Fältskogs stalker är bisarr
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
