En av Bokmässans många prominenta gäster genom åren, Astrid Lindgren, berättade i sitt invigningstal 1991 att den vanligaste frågan hon fick från journalister var: “Finns det någon framtid för boken?”
I dag ställs frågan sannolikt ännu oftare till alla som arbetar i litteraturbranschen. Vi ser många tecken på att litteraturen, precis som andra kulturformer, värderas allt lägre.
När lågkonjunkturen och inflationen drabbar de offentliga finanserna prioriteras ofta krav på ökad civil beredskap och vattenrör som måste underhållas, medan man låter bli att investera i kulturen. Men, på en tillställning som Göteborg & co arrangerade 2 juni i anslutning till den fantastiska Jubileumsfestivalen ställdes frågan till ett par hundra ledande personer inom destinationsnäringen: Vilka av Göteborgs styrkor ska vi stärka?
I ett ordmoln som skapades av alla svar kunde det inte bli mer visuellt, i mitten stod det klart och tydligt: Kulturen.
Alma-priset 2023 gick till författaren Laurie Halse Anderson vars böcker är bannlysta i flera amerikanska stater, även den hyllade poeten Amanda Gormans böcker har plockats bort från flera skolbibliotek i USA. I Sverige har kulturen visserligen under senare år tagit större plats på den politiska agendan, men samtalet blir då oftare debatter om ”problemet” med dragqueens och ”hotet” mot den svenska kulturen än visionära diskussioner om kulturreformer.
Och, borde vi inte tala om hur alarmerande det står till med läsningen idag och vilka politiska åtgärder som borde vara på sin plats?
Borde vi inte prata om hur kulturen ska få vara bred och fri och om hur andra kulturer berikar vårt samhälle?
Och, borde vi inte tala om hur alarmerande det står till med läsningen idag och vilka politiska åtgärder som borde vara på sin plats?
Den internationella undersökningen PIRLS 2021 pekar på en drastisk minskning av våra barns läsförmåga. Sedan 2016 har läsförståelsen minskat drastiskt. Statens medieråd menar att läsningen minskar i alla åldrar, i den tidigare bokslukaråldern är det var femte barn i åldern 9-12 som år läser dagligen.
Kulturrådets rapport som släpptes i februari pekar på att det råder en brist på likvärdighet vad gäller läsande och läsfrämjande åtgärder och skolan lyckas inte kompensera fullt ut för orättvisorna.
Skolinspektionen har flaggat för att läsningen får ta mindre plats i skolan ju äldre eleverna blir och samverkan med skolbibliotek behöver stärkas. Förläggareföreningen menade i sin rapport om barn och ungas läsning att vi i Sverige läser allt mindre för våra barn i hemmet jämfört med andra länder och att nöjesläsningen minskar drastiskt. Alla dessa siffror talar sitt tydliga språk.
Som Bokmässa är vi oroade. Litteraturen måste få ta plats, läsning är en förutsättning för våra barn och ungas lärande. Läsning är en förutsättning för vår demokrati. Är läsningen hotad så är vår demokrati hotad. Det är dags för reformer och åtgärder som gör att vi även framöver kan svara som Astrid Lindgren gjorde på frågan om bokens framtid: ”Finns det någon framtid för brödet?”
Frida Edman och Oskar Ekström, Bokmässan
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Göteborg har mycket att bevisa som litteraturstad
LÄS MER:Gormans bok plockas bort på skola: "Bedrövad"
LÄS MER:Almapriset till bannlyst författare
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
