Ingrid Lomfors: Antisemitismen är en fara för hela samhället

Sedan Hamas massaker på civila i Israel har antisemitiska incidenter ökat lavinartat. Sverige är inget undantag. Ingrid Lomfors, historiker och tidigare chef för Forum för levande historia, kommenterar utvecklingen efter att ha läst GP:s granskning ”Det svenska judehatet”.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det sveper en antisemitisk våldsvåg över världen. Efter terrorgruppen Hamas massaker den 7 oktober på civila i Israel har antisemitiska incidenter ökat lavinartat. Enligt Anti-Defamation League (ADL), som sammanställer och uppdaterar officiell statistik, har förekomsten av tillbud mot judar och judiska institutioner under hösten ökat med flera hundra procent, i vissa länder betydligt mer.

I Storbritannien har man uppmätt 1 563 antisemitiska händelser på mindre än två månader. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna finns motsvarande siffror. En liknande utveckling kan skönjas i USA, Sydamerika och Australien. I Sverige uppger polisen att antalet anmälningar om hatbrott med antijudiska motiv har ökat med nära 50 procent. GP:s granskning ”Det svenska judehatet”, vars första del publicerades under onsdagen, återger några av vittnesmålen från judar i Sverige, 2023.

ANNONS

Det är möjligt att en del av dessa händelser handlar om kritik mot Israels pågående krigsföring i Gaza, liksom mot ockupationen av palestinska områden. Men även om många av de protester mot kriget som vi nu ser bottnar i sådana ställningstaganden är det ingen tvekan om att det samtidigt finns en påtaglig ökning av rent antijudiska uttryck. Hur ska då denna häftigt utbredda och omfattande antisemitism förklaras?

Uttalandet implicerar att judar som kollektiv har sig själva att skylla för sin olycka.

Många tycks mena att Israels militära vedergällning och krigföring i Gaza har orsakat detta hat mot judar. Frida 23 år, en av de som medverkar i reportaget, berättar att hon hörde två personer högljutt och ogenerat diskutera frågan på en buss i Göteborg. ”Judarna kanske borde ställa sig själva frågan varför alla hatar dom så mycket?”. Uttalandet implicerar att judar som kollektiv har sig själva att skylla för sin olycka. Att heller ”ingen i bussen säger något” ökar på Fridas känsla av utsatthet.

De som tror att konflikten i Israel/Gaza kan förklara antisemitismen bortser från dess historiska rötter och underskattar dess centrala roll i det konspirationsteoretiska tankemönster, vilket hotar inte bara judar, utan också den västerländska demokratin. För varför ska annars judar i Göteborg, Malmö, Berlin, Paris och i många andra städer, klä skott för vad Israels regering gör?

ANNONS

Nej, konflikten i Israel/Gaza har inte orsakat antisemitismen, men däremot framkallat och exponerat redan existerande antijudiska föreställningar. Det finns många konspirationsteoretiker och andra bärare av fördomar mot judar, särskilt på sociala medier, som passar på att utnyttja tillfället för att spä på hat och fördomar mot judar. Den antisemitism vi nu ser skölja över världen är både relaterad till den pågående konflikten, och samtidigt inte.

Antisemitismen är en gammal form av rasism. Kanske det äldsta, och farligaste, av dem alla. Den kan härledas 2000 år tillbaka när kyrkan anklagade judarna för att ha mördat Jesus. Denna föreställning blev sedan en bärande balk i kristendomens teologi och maktutövning, och har förorsakat hat mot och mord på judar i alla tider. Under slutet av 1800-talet fick antisemitismen en ny inramning. Det pseudovetenskapliga rastänkande som då uppstod utnyttjades senare av Hitler, vilket resulterade i förintelse av sex miljoner judar.

Den tyskfödda amerikanska filosofen Hanna Arendt menar att det faktum att antisemitismen har exporterats och reproducerats under så lång tid har gjort judarna till en ”bekant fiende”. Närhelst det behövs en syndabock ligger judarna när tillhands. ”Antisemitismen knyter an till sedan länge etablerade föreställningar om judisk illvilja och makt, samtidigt som den erbjuder allomfattande och enkla förklaringar till komplexa problem,” skriver Arendt i ”Totalitarismens ursprung” från 1961.

ANNONS

En av världens ledande historiker i ämnet Yehuda Bauer, menar att antijudiskt hat inte alltid kan förklaras, eftersom den ofta är irrationell.

I dag finns antisemitismen i många olika miljöer; i den högerextrema och ultranationella rörelsen, inom den islamistiska miljön samt inom delar av den politiska vänstern. Den förenar olika grupper och närs av en gemensam konspiratorisk föreställning att judar besitter en särskild makt och vilja att ta över världen. Det är viktigt att ha i minnet att antisemitismen handlar inte om judar, utan om fördomar och fantasier om judar.

På senare år har statliga myndigheter som Brå och Forum för levande historia, liksom kommuner som Malmö, försökt kartlägga var antisemitismen förekommer. I det arbetet understryks att antisemitismen är ett brett begrepp och fenomen. Det kan handla om alltifrån omedvetna fördomar till ett utstuderat och farligt hat. Medan antijudiska föreställningar finns i breda lager av befolkningen, är den våldsbejakande antisemitismen koncentrerad till vissa segment i samhället. Det betyder att samhället måste använda olika medel för att komma till rätta med den. Mer kunskap och dialog kan fungera mot fördomar, men det hjälper knappast mot de som redan är uppfyllda av hat och konspirationsteorier. I reportaget berättar Maya 20 år, student vid Göteborgs universitet, om två tjejer som sitter vid en spårvagnshållplats, tittar på klipp i sina mobiler och konstaterar hur mycket de hatar Israel. Därefter följer ett uttalande som gör Maya riktigt rädd: ”Om Hitler bara hade gjort slut med dem hade allt varit bra”.

ANNONS

En av världens ledande historiker i ämnet Yehuda Bauer, menar att antijudiskt hat inte alltid kan förklaras, eftersom den ofta är irrationell. Bauer hänvisar till historien och till den nazityska armén som fick order om att prioritera utrotningen av judar framför den militära krigföringen. Som en följd av Hitlers antisemitiska besatthet tvingades omkring 70 miljoner människor sätta livet till.

Antisemitismen är en fara för hela samhället. Det börjar med judarna – men slutar inte där.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Trots alla ”aldrig mer” svek universiteten judarna

LÄS MER:Recension: ”Här bryr sig sommaren inte om oss” av Ingrid Lomfors

LÄS MER:Nej, Förintelsen kan inte jämföras med kriget i Gaza

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS