Tormod Otter Johansen: Är krisen över nu?

Pandemin har beskrivits som en kris, som nu kan vara över. Eller? Tormod Otter Johansen, doktor i offentlig rätt, skriver om vad som är definitionen av en kris och vad som skiljer det från en nödsituation.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|
MSB:s beredskapsfolder om kris och krig. ”Det har med rätta påpekats att ordet ’kris’ är mångtydigt, flexibelt och kanske överanvänt.” skriver Tormod Otter Johansen.
MSB:s beredskapsfolder om kris och krig. ”Det har med rätta påpekats att ordet ’kris’ är mångtydigt, flexibelt och kanske överanvänt.” skriver Tormod Otter Johansen. Bild: Philip Mauritzson/Alingsås Tidning

Är krisen över nu? När de sista pandemirestriktionerna lyfts uppstår frågan vad det är för situation vi egentligen lämnar.

Det har med rätta påpekats att ordet “kris” är mångtydigt, flexibelt och kanske överanvänt. Kriser avlöser varandra, pågår samtidigt, och övergår ibland till permanenta tillstånd. Ett så på samma gång extraordinärt som vardagligt ord verkar inte gå att nagla fast i någon definition. Ett sms om livspusslet – “Det är kris här!” – samsas med klimatkrisen, och allt i våra liv däremellan. Den personliga livskrisen, krisen i skolan, krisen i den internationella containerfrakten; politisk kris, ekonomisk kris, pandemi – “krisen är över!” För nu. När kommer nästa kris?

ANNONS

Trots det kan vi hitta fram till en kärna i dessa disparata fenomen och skeenden. Inte för att vi behöver slå fast vad dessa kriser har gemensamt eller vad som är den riktiga språkanvändningen. Men om vi återgår till ordets ursprung framträder en klarare bild.

Krisens rötter hänger därmed ihop med kritikens väsen – den verksamhet som landar i ett avgörande, en bedömning.

LÄS MER:Recension: ”Vilken punkt har vi nått? Epidemin som politik” av Giorgio Agamben

Det antika grekiska ordet krisis har sina rötter i verbet krinō som betyder välja, döma, bestämma. Krisens rötter hänger därmed ihop med kritikens väsen – den verksamhet som landar i ett avgörande, en bedömning. Betydelserna vidgas redan under antiken, via romarna och sedan ytterligare under historien fram till idag.

I teologin, medicinen och juridiken användes begreppet med skiftande men närliggande betydelser: De kristna levde i väntan på domedagen som var den slutgiltiga krisen, det sista avgörandet. Läkarnas medicinska kristeori fokuserade på patientens kritiska tillstånd som krävde ett avgörande beslut om botemedel.

Dessa betydelser finns kvar, men i dag dominerar den ursprungliga politiska och juridiska betydelsen. Krisen är den situation då någon eller några måste fatta avgörande beslut, för samhället, för medborgarnas väl och ve, för att avvärja hotet.

Låt oss nu jämföra krisen med ett närliggande begrepp – nöden. Nödsituationen är till synes också en kris. Det är en svår situation, en tid för handling och uppoffringar. Den kräver mycket av oss. Men det finns en subtil och avgörande skillnad. Nödens signum är att den inte framförallt kräver överväganden och beslut – det är inte vad vi skall göra som är svårt, det är att göra det som är utmaningen.

ANNONS

Ett exempel på denna skillnad gäller nöden som juridiskt begrepp. I alla rättsordningar finns undantag från de vanliga reglerna om ansvar för brottsliga handlingar. Nödrätten vilar på idén att en viss situation kräver ett handlande som annars är förbjudet. Denna annars förbjudna, men nu tillåtna handling är vad som uppenbart måste göras. Någon attackerar dig med våld och du får slå tillbaka för att värja dig. Ett barn eller djur är instängt i en bil och du får straffritt begå skadegörelse och krossa rutan. Du hinner inte fundera särskilt mycket över vad du skall göra. Just därför får du inte leta upp den som angripit dig dagen efter, ge igen och sen hävda att du handlat i nödvärn.

En nödsituation är när man vet vad man behöver göra och måste göra det snabbt. En kris är när själva beslutet vad som skall göras är svårt och avgörande. Paradoxalt nog är därför nödsituationer på det sättet att föredra – då vet vi vad vi skall göra, om det än är svårt.

De pågående klimatförändringarna som är ett resultat av våra utsläpp av växthusgaser kallas i dag allt oftare för en nödsituation.

LÄS MER:Grattis Sverige, men var det verkligen värt det?

Coronapandemin har varit en kris. Under lång tid, kanske fortfarande, var det inte uppenbart vad som var det bästa sättet att hantera den. Hur skulle sjukdom och död förhindras, vad för avvägningar mellan folkhälsans olika delar krävdes, hur kunde fri- och rättigheter bevaras? I centrum för händelseförloppet fanns beslutsfattare. Politiker, tjänstepersoner, chefer, men också alla vi privatpersoner som själva behövde besluta om och hur vi skulle följa restriktionerna.

ANNONS

De pågående klimatförändringarna som är ett resultat av våra utsläpp av växthusgaser kallas i dag allt oftare för en nödsituation. Parlament över hela världen har deklarerat klimatnödlägen. Vi vet vad som sker, läget är akut och vi vet vad vi måste göra.

Men samtidigt är klimatkrisen en lika korrekt term, eftersom det stora problemet är att vi inte gör det som vi vet behöver göras. Krisen är resultatet av konflikterna kring hur, när och i vilken omfattning vi ska minska utsläppen. Nödläget förvandlas till en kris. Detsamma gäller alla de medmänniskor i nöd som dagligen lider och dör av undernäring, smutsigt vatten, botbara sjukdomar och fattigdom.

I vår allt osäkrare värld behöver vi ta hot och risker på allvar. Men vi måste också undvika att förvandla nödsituationer till kriser. Frågan är om vi förmår att undvika just den fällan.

Tormod Otter Johansen är doktor i offentlig rätt vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet.

LÄS MER:Fallet Anders Wallensten visar hur marknadslogiken fungerar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS