Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Björn Werner: Visst syns ett småflin på Mats Malms läppar

Nu förbryllar och överraskar Svenska Akademien oss igen. Precis som det ska vara. Det menar GP:s kulturchef Björn Werner.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Svenska Akademien borde verkligen göra något åt sin luftkonditionering. Jag antar att 1700-talsmänniskorna andades mindre än vad vi gör nu. De hade garanterat inte alls lika mycket enorm kamerautrustning.

Det gör att Börshuset, när det några minuter innan priset tillkännages på allvar börjar fyllas på i salen och de sista livesändande journalisterna tystnar, är bastuvarmt och kvavt som under ett täcke.

LÄS MER: Kritiker: "Överraskande och roligt val"

Min kollega Björn Wiman på DN ska i sin kommentar lite senare bestämt hävda att det ”inte är några människor där”, en småsyrlig kommentar som antyder att Akademien förlorat i relevans. Som om skogen av kameror från de flesta stora mediebolag på den europeiska kontinenten bara var ett störningsmoment. För egen del tror jag inte lokalen över huvud taget skulle ha haft syrekapacitet för fler. I ett svagt ögonblick kommer jag på mig själv med att undra om det inte hade varit trevligare att hålla detta på ett behagligt konferenshotell i stället. Eller i alla fall sätta in en fläkt. Eller öppna ett fönster.

För svetten lackar när Mats Malm strosar ut genom dörren. Säger ett namn som absolut ingen hör. Kamerorna klickar förvånat innan alla tystnar igen inför tillkännagivandet på engelska: Abdul… raz…. ak Gurnah.

Fler kulturchefer än jag sticker snabbt ned näsan i mobilen och googlar frenetiskt. ”Abdul… raz….”. Medan Anders Olsson tar presskonferensen och svarar på den ena tykna frågan än den andra glider Mats Malm upp bland övriga akademiledamöter som nu samlats bakom oss och tittar på oss från en avgränsad del av rummet. Först är de stilla, rakryggade, som stolta konfirmander. Men i takt med att journalisternas frågor tunnas ut till förvirrade sommarsvalor utan vikt börjar något spricka upp i församlingen. Små pillemariska leenden. Glittrande blickar. Visst är det ett litet småflin jag ser dra över Mats Malms läppar? Nog glittrar något lite finurligt bakom Ellen Mattsons glasögon? Till och med den gamla revoltören Peter Englund ser förtjust ut.

LÄS MER: Kulturjournalisterna tvingades panikgoogla Abdulrazak Gurnah

Som om det är vi, journalisterna, som nu står på scenen och ägnar oss åt ett spektakel. Och det är de som tittar på oss från sin åskådarplats. Kanske är det också just precis det som har hänt. Från att ha läckt som ett såll och bråkat och stökat inför öppen ridå står de nu där igen. Levererar för många okända – i detta fall högst sannolikt utmärkta – författare och öppnar upp litterära universum de flesta av oss inte visste fanns. Det är ju precis så här det ska vara.

Äntligen!

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.