Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vilken roll ska moderna bibliotek spela?

För en månad sedan slog Göteborgs stadsbibliotek upp portarna efter en lång ombyggnadsperiod. Både in- och utvändigt hade byggnaden fått sig en rejäl uppfräschning. Snabbt hittade göteborgarna tillbaka, Stadsbiblioteket är den viktigaste kulturinstitutionen i staden. Oöverträffad som mötesplats och nav i kulturlivet. Långt över en miljon besökare om året. Allt borde därmed vara frid och fröjd.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det är det inte.

I en artikel tidigare i veckan på Författarcentrum Västs hemsida riktade den mångårige bibliotekarien Håkan Grissler skarp kritik mot utvecklingen på Stadsbiblioteket. I samband med öppningen i april sågs mediebeståndet (böcker, dvd:er, cd-skivor) över. En hård gallring ägde rum. I sig inget konstigt, alla bibliotek gallrar med jämna mellanrum. Problemet den här gången var tillvägagångssättet. Håkan Grissler pekar på att böcker slängts för att de sett gamla eller tråkiga ut, för att de ”har krånglat tekniskt i systemet eller haft den minsta skavank. Få böcker har kommit i fråga för magasinering, ännu färre för nyinköp. Skyndsamheten i projektet har gjort att begrepp som ’värdefull’, ’intressant’, ’sista exemplaret’ sällan funnits med i övervägandet.”

Här anas en ideologisk konflikt. Färre men bättre exponerade böcker. Ljust och fräscht. Den hårda gallringen kan tolkas som en symbolhandling för större frågor.

Vilken roll ska det moderna biblioteket spela? Har ytan kommit att bli viktigare än innehållet? I vilken mån ska marknadsanpassning ske? Marknadsanpassning ska då förstås som exempelvis skyltning – mer exponeringsyta för att locka till läsning. Underförstått på bekostnad av klassiska samlingar. Här finns också diskussionen om flytande bokbestånd vilket, enligt kritikerna, gynnar den breda litteraturen på bekostnad av den smala.

Jag talar med Håkan Grissler. Han pekar på att det håller på att ske en kommersialisering och funderar över om skattefinansierade institutioner verkligen ska agera på marknadens villkor. Att bokbeståndet på Götaplatsen krympt radikalt jämfört med för några år sedan är alldeles uppenbart. Hur mycket beror på vem man frågar. Bokbestånd är allt annat än statiska. Några exakta siffror är svåra att få. Vid öppningen i april fanns 37 000 av bibliotekets böcker ute på andra stadsdelsbibliotek. Oavsett hur man räknar är det ganska stora skillnader mellan bestånden på exempelvis Stadsbiblioteket i Göteborg och biblioteken i Stockholm och Malmö.

Håkan Grissler berättar om gallringen på Stadsbiblioteket innan öppningen ägde rum. Säger hur han såg soptunnor fyllas på.

”Jag har sett vad som har slängts, det har gått överstyr. Det stressades fram. Ledningen kommunicerade att det var viktigt att gallra.”

Stadsbibliotekets chef Christina Persson delar inte Håkan Grisslers bild vilket möjligen inte är helt överraskande. Gallringar behövs, det är viktigt att få fler göteborgare att ta sig över tröskeln till biblioteket, bibliotekarier ska inspirera till läsning. Hon konstaterar också att det inte finns någon given korrelation mellan antalet böcker och antalet utlån.

”Bibliotekets innehåll ska brukas. Vi sprang som små blå innan öppningen, då passade man väl också på att gallra en del. Många har svårt för att slänga böcker, det väcker associationer. Jag skulle inte säga att vi har gallrat mer nu än någon annan gång.”

Digitaliseringen ställer helt andra krav på dagens bibliotekarier jämfört med hur det såg ut för bara ett decennium sedan. Bibliotekarierollens förändring är en av de faktorer som möjliggjort de stora ingreppen, menar Håkan Grissler. I sin artikel skriver han att dagens bibliotekarier egentligen inte behöver ”någon bokkännedom, professionen ligger i att kunna söka information. När den bokkännedomen försvann, så försvann även omsorgen om litteraturen.” Det blev lättare att gallra, att krympa samlingarna.

Här finns ett antal frågor utan givna svar som på olika sätt berör demokrati, klassisk kulturpolitik och ideologi. Att diskussionen om bibliotekens roll och framtid behöver föras med större intensitet och av fler torde stå utom allt rimligt tvivel.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.