Sanna Samuelsson: Vila i frid danstillståndet– vi kommer inte sakna dig

Sveriges märkligaste lag – kravet på danstillstånd - ska avskaffas, enligt den nya justitieministern. Den föddes ur en moralpanik över ”dansbaneeländet” och har överlevt i sjuttio år, seg som en kackerlacka, skriver Sanna Samuelsson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Danstillståndet, eller ska vi kalla det dansförbudet, ska avskaffas. Det meddelade den nya justitieminister Gunnar Strömmer (M) i dagarna. ”Om jag fick välja en lag som borde tas bort är det den om danstillståndet.” sa han till SVT(15/9).

Lagen reglerar vilka etablissemang som får ha dans, på samma vis som alkoholtillståndet bestämmer vilka som får sälja sprit. Det är en rest av det gamla Sverige där det fanns motbok och en tydligare uppdelning mellan restaurang och exempelvis danslokal.

Men också av en tid där samhället såg moraliskt förfall lura bakom varje sten. Det så kallade dansbaneeländet var en moralpanikdebatt i svenska tidningar där ungdomens nya vanor vad gäller dans och musik, influerade av en mer globaliserad populärkultur, sågs som skadlig dekadens.

ANNONS

Men det betyder inte att det var allmänt utbrett. I Västarvets publikation ”Kulörta lyktor och dansbiljetter – Västsvenska festplatser under 100 år” poängteras det att denna moralisering över ungdomen, och då i första hand arbetarklassen, främst fanns hos ”den bildade medelklassen i allmänhet och svenska kyrkans präster i synnerhet”. Inga av de som var unga på den tiden och som intervjuats i projektet beskriver en sådan konflikt med sina egna föräldrar, däremot kom det upp ”otaliga berättelser om präster som gjort sig kända för att motverka ’dansbaneeländet’.

Under 1920-talet och perioden som kallas The Harlem Renaissance uppkom en rasistisk moralpanik som inriktade sig på den nya jazzmusiken.

Det förvånande med danstillståndet är förstås inte att det krävts, eftersom nöjeslivet har varit så reglerat här. Det är att det fortfarande finns kvar, trots att man i decennier har motionerat om förordningens avskaffande. Men seglivad som en kackerlacka är den, lagen har överlevt regering efter regering. Kanske ses den bara inte som viktig. Samtidigt har den seglat upp som en sån där ”rolig fakta om Sverige” som man kan berätta när man är utomlands. ”Did you know that you have to have a permit to dance in Sweden?”, kan man utbrista och mötas av stor uppståndelse. Så någon slags symbolisk verkan har ändå avskaffandet, även om det är få som döms för uteblivet danstillstånd i dag.

ANNONS

Sverige är dock inte ensamt om att ha krävt tillstånd för dans. I New York hade man fram till 2017 en lag vid namn ”New York City cabaret law” som reglerade detta, och inte blev helt borttagen förrän 2021, enligt The Gothamist. Under 1920-talet och perioden som kallas The Harlem Renaissance uppkom en rasistisk moralpanik som inriktade sig på den nya jazzmusiken. Tvivlar man på detta påstående kan man titta på vilka instrument som var förbjöds då. Piano och fiol var okej, men inte blås-, brassinstrument eller trummor.

I ljuset av detta framstår det inte som en slump att danstillstånd började krävas först när jazz- och rockmusiken på allvar hade börjat nå svenska ungdomar. Men i den svenska debatten kring tiden för införskaffandet syns också en rädsla för att unga skulle utnyttjas av kommersiella krafter. Och man kan ju förstå att de hellre gick och dansade på lokal än var med i kyrkans ungdomsförening, IOGT-NTO eller scouterna, och att det fanns de arrangörer som gjorde sig goda slantar på detta.

Men det kan också få en att fundera över moralpaniken som ständigt råder över ungas beteende även i dag, som rädslan för att de ska bli mobilberoende, lyssna på ”gangsterrap” eller gå på rave. Visst, de är lättledda och saknar konsekvenstänk, deras hjärnor är inte färdigväxta ännu, men det brukar bli människor av alla till slut.

ANNONS

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Nej Ivar Arpi, det är inte tjejigt att kunna prata känslor

LÄS MER:Klimatkrisen får naturen att kännas som en skräckfilm

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS