Författaren Karolina Ramqvist är aktuell med romanen "Björnkvinnan".
Författaren Karolina Ramqvist är aktuell med romanen "Björnkvinnan". Bild: Fredrik Sandberg/TT

Victoria Greve: Så märks metoo-hösten i årets svenska romaner

GP:s idé- och kritikredaktör Victoria Greve läser tre romaner som på olika sätt närmar sig frågan om den skrivande kvinnans villkor och mäns våld.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Nästan på dagen två år har gått sen metoo skakade om kulturvärlden med uppropet ”Tystnad tagning” i SvD (8/11-17). Grupp efter grupp av kvinnliga kulturarbetare, snart följda av andra branscher, vittnade om allt från sexuella övergrepp och regelrätta trakasserier till subtila härskartekniker och osynliggörande på arbetsplatserna.

LÄS MER:Recension: "Kattmänniska" – Kristen Roupenian

Trots att berättelserna alltid har varit kärnan i metoo hade författarna aldrig något eget namn på sitt upprop. Först nu börjar de litterära bearbetningarna märkas, i mer eller mindre autofiktiva romaner med kvinnliga författare som huvudpersoner.

Anslaget påminner om vittnesmålen från uppropen, men böckerna närmar sig den skrivande kvinnans villkor och mäns våld och makt på olika sätt.

ANNONS

I våras lanserade Aase Berg karaktären Haggan, i en språkskrud ärvd från Valerie Solanas radikalfeministiska ”Scum-manifest”. Bokens jag-berättare är likt Berg poet och litteraturkritiker, men den otrogne stjärnfotografen Victor är en sammansmältning av flera personer: ”Kvinnorna i bitterbloggarna och metoorörelsen är oftast förbannade på individuella män. Medan de kränkta männen tycks vara kapabla till strukturellt tänkande i form av spöket feminismen, går kvinnan sällan längre än till att avslöja individer”.

Berättarjaget poängterar att det rör sig om en litterär mockumentär där Klubben, Maja Lundgrens ”Myggor och tigrar” och Anders Borgs exfru ingår i rekvisitan.

Berättarjaget poängterar att det rör sig om en litterär mockumentär där Klubben, Maja Lundgrens ”Myggor och tigrar” och Anders Borgs exfru ingår i rekvisitan. Ärendet är inte hämnd, utan att analysera äktenskapets tystnadskultur och älskarinnerollen.

Haggans motpol i kampen om Victor är Madonnan, den svala hustrun. Hon som har rättigheter och krav.

Men Madonnan som dyker upp i Sara Villius roman, utgiven nu i höst, är allt annat än sval och helig.

LÄS MER:Recension: Sara Villius – "Madonna"

I både ”Madonna” och ”Haggan” finns episoder där huvudpersonerna lämnar in manuset på själva böckerna till sina förlag och varnas för deras skandalpotential.

Vem som har makt över vem är inte självklart i ”Madonna” och Villius skildrar sex, övergrepp och otrohet utan att moralisera.

Vem som har makt över vem är inte självklart i ”Madonna” och Villius skildrar sex, övergrepp och otrohet utan att moralisera. Berättarjaget blir försörjd av sin make för att kunna skriva, men vänder sig ständigt bort från familjen, söker mäns blickar på Ikea och längtar efter sin älskare och före detta lärare. Man får veta att affären började när huvudpersonen var tonåring, ett tema som går igen från Villius tidigare böcker.

ANNONS

Även Karolina Ramqvists ”Björnkvinnan” handlar om kvinnors skrivande och mäns våld. Huvudpersonen, en författare vars liv har flera likheter med Karolina Ramqvists biografi, gör efterforskningar om adelskvinnan Marguerite de la Rocque som levde på 1500-talet. Som straff för en påstådd affär strandsattes hon med sin familj på en öde ö i Atlanten där hon överlevde i två år innan hon räddades.

LÄS MER:Recension: "Björnkvinnan" – Karolina Ramqvist

De la Rocques öde korsklipps med närläsningar av kvinnliga medeltida författare, och med utsnitt från författarens nutid, där en katastrof skymtar fram som ett isberg under texten och det samhällsklimat som uppstått i metoos efterdyningar. Det är i de delarna boken blir som starkast. Författaren resonerar om sin obenägenhet att anlägga ett genusperspektiv nu jämfört med tidigare, efter hur hon tyckt sig se det missbrukas av andra, om straff och karantän och samtidens besatthet av ”starka kvinnor”. Men också insikten om hur sällan det lönar sig att berätta om mäns våld.

Metoo har beskyllts för att bedriva klappjakt på enskilda män på sociala medier och drev som utmynnat i pressetiska haverier. Litteraturen som kommit ur den är betydligt mer komplex.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS