"Varför vet folk så lite om vallningar"

Programledaren Malin Jacobson Båth är på besök i Göteborg dagen innan programmet sänds. Hon har blivit intervjuad i P1-morgon tidigt i morse, senare idag ska hon till P4 och kvällen innan blev det ett inslag i Aktuellt om programmet.

Vi träffas i Botaniska, hon ska snart promenera vidare till Naturhistoriska museet och klimakterieutställningen Äggen är slut.

LÄS MER:Klimakteriet lyfts fram i ny Göteborgsutställning

Intresset för programmet har varit som att öppna en dammlucka, berättar hon.

Men det var inte alla som trodde på programidén. Först fick den nej, men fick sedan en andra chans och under två år har hon och redaktionen bestående av Ira Mallik och Rebecca Haimi närmat sig klimakteriet från olika håll.

– Vi vill vara folkbildande på ett underhållande sätt och bryta tabun, att öppet prata om klimakteriet på sin arbetsplats verkar fortfarande svårt till exempel.

Kända kvinnor berättar

I programmet berättar kända kvinnor om sin upplevelse av klimakteriet: Mia Parnevik, Agneta Sjödén, Anna Mannheimer med flera.

– Vi hade gärna haft med någon kvinnlig företagare också men vi lyckades inte få någon att ställa upp.

Idén att göra något om klimakteriet fick hon för flera år sedan. Men det var först när hon förstod att hon själv hade nått denna fas som hon började skissa på ett program.

– Varför vet folk så lite om vallningar? Jag ville ta reda på mer.

Malin Jacobson Båth syns mycket själv i programmet.

– Det är rimligt att jag är synlig eftersom jag själv är en klimakteriekvinna. Här kan jag bära den idén. Jag fläker gärna ut mig lite för sakens skull. Jag tror den identifikationen är viktig.

LÄS MER:Klimakteriehäxan vår tids Voldemort

Det är inte första gången klimakteriet lyfts fram, redan 1982 kom Kerstin Thorvalls bok Tänk om det är klimakteriet, sedan dess har det då och då kommit böcker som tagit upp den kvinnliga övergångsåldern.

Varför ska vi prata om klimakteriet nu?

– Det finns mycket okunskap och även om det håller på att ändras så är klimakteriet fortfarande förknippat med skuld och skam. Vi vill normalisera klimakteriet.

Malin Jacobson Båth berättar om ett några år gammalt inslag hon hittade i SVT:s arkiv. En klimakterierådgivning hade öppnat i Umeå, men ingen av de medverkande kvinnorna ville synas i bild. Även nu möttes redaktionen av "en viss försiktighet" när kvinnor tillfrågades om de ville vara med.

Att mens nyligen lyftes upp i konst och kultur har banat vägen för att prata om klimakteriet, tror hon. Men även metoo-rörelsen har betydelse.

– Vi har nått en punkt där vi kvinnor inte kan vara tysta. Jag tror inte vi kan prata för mycket. Det verkar finnas många som vill veta mer.

Hormonpreparat

Alla kvinnor upplever klimakteriet på olika sätt, en del får inga besvär alls, medan andra mår riktigt dåligt.

– Kvinnor är bra på att stå ut och det verkar inte finnas någon hjälp på vårdcentralerna. Det som vi upptäckte under programmet bekräftar bara att kvinnors hälsa nedprioriteras, särskilt när det gäller äldre kvinnor. Och det forskas väldigt lite om klimakteriet, det är deppigt.

LÄS MER:Med förnuft och känsla om klimakteriet

Programmet tar också upp frågan om hormonpreparat.

– Många är rädda för östrogen, men få tar hjälp. Vi är inte förespråkare för hormoner, men det finns ny forskning som inte har uppmärksammats så mycket, och för den som har stora besvär är östrogen det enda som hjälper.

Känns det som att ni berättat allt om klimakteriet i de här programmen?

– Nej, vi hade kunnat göra tio timmar, men jag hoppas att folk fortsätter att prata.

LÄS MER:Sanningen om klimakteriet

LÄS MER:Allt fler vill ha naturliga hormoner under klimakteriet

LÄS MER:Kosttillskott och träning hjälpte Lena

LÄS MER:Ny behandling hjälpte Åsa med hormonbalansen

Ulla Sundström

ulla.sundstrom@gp.se