Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
TikTok är en app som är mycket populär bland unga. Bild: Lise Åserud
TikTok är en app som är mycket populär bland unga. Bild: Lise Åserud

Emanuel Karlsten: Varför förbjuder public service Tiktok men inte Facebook?

”Debatten om Tiktok är bra, men den borde få oss att fundera mer på vad även andra stater gör med den data de redan nu samlar in via sociala medier” skriver Emanuel Karlsten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

SVT och Sveriges radio bannlyser Tiktok. De gör det efter en debatt som intensifierades i våras om att den Kina-ägda sociala medier-appen kanske övervakar sina användare. De gör det efter att flera svenska riksdagspartier under sommaren velat förbjuda appen från tjänstetelefoner.

Men varför är det bara Tiktok som är bannlyst?

Allting började i april. Eller mer rättvist är kanske att säga att det var då det eskalerade. Då skrev en kodare en post på forumet Reddit och menade att Tiktok är “skadlig programvara riktad mot barn”. Kodaren hade detaljgranskat Tiktoks system och hittat hur appen sparade massor av data om hur man rörde sig, ens kontakter, vad man skrev i appen och vilken telefon man gjorde det från. Sedan dess har framför allt amerikanska politiker agerat. Donald Trump säger att appen spionerar på amerikaner och har under sommaren beslutat förbjuda appen i landet om den inte säljs till ett amerikanskt företag. Även i Sverige har framför allt oppositionen höjt röster för att Tiktok inte ska kunna användas på offentliga tjänstemobiler.

Debatten om Tiktok är bra, men den borde få oss att fundera mer på vad även andra stater gör med den data de redan nu samlar in via sociala medier.

Och nu har alltså public service agerat. Tiktok får inte användas på tjänstemobiler, vilket möjligtvis blir pikant för Lilla aktuellt-redaktionen, som har 90 000 Tiktok-följare. Men dessa ska inte få tjänstetelefoner, utan “andra telefoner som SVT tillhandahåller”, uppger SVT:s presstjänst. Vilket väl kan vara ännu märkligare: Kanalen vill alltså inte låta medarbetare äga appen, men fortsätter ändå göra innehåll för att underhålla svenska barn där.

Och det summerar väl ganska väl den paradoxala hållning som finns kring användningen av sociala medier-appar och synen på integritet.

Det är nu sju år sedan Edward Snowden riskerade sitt liv för att berätta för världen hur den amerikanska regeringen har tillgång till nästan allt världen skriver och kommunicerar via digitala produkter som Facebook, Google, Apple, Microsoft. Länderna får oftast inte kartlägga egna medborgare, och utbyter därför information med andra länders underrättelseverksamhet. Detta vet vi, detta har vi känt till under sju år. De senaste veckorna har det dessutom trätt flera andra kodare som förklarar att det är rimligt att anta att till exempel Facebook samlar lika mycket data om oss som Tiktok. Men hur mycket debatt har det under dessa år funnits om säkerheten kring Facebook? Hur många krav på att avinstallera appar på tjänstetelefoner?

SVT menar via deras presstjänst att källskyddet och skyddade av annan data är anledning till bojkotten. Vilket är rimligt. Källor ska vara trygga i att man inte läcker till en kinesisk diktatur. Men även här finns det ett mått av selektiv rädsla. För ja, det är så klart läskigare med en kinesisk, okontrollerbar diktatur än en amerikansk demokrati. Men om det är skyddande av källor som driver beslutet kan man fundera på hur trygg man ska vara med den amerikanska demokrati som i sju år velat döma visselblåsaren Snowden, för att han avslöjade världens största övervakningsapparat.

Debatten om Tiktok är bra, men den borde få oss att fundera mer på vad även andra stater gör med den data de redan nu samlar in via sociala medier.

Missa inga recensioner från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra litteraturrecensioner direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Litteraturrecension. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.