Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

"Hur skulle Wagner arbetat, för att inte provocera vår samtid? Varit lite mindre fåfäng, accepterat någon annans libretto?", skriver mezzosopranen Maria Forsström. Bild: Jenny Blad/Mats Bäcker

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Varför är genialitet så provocerande?"

Det är en modern sjuka att anklaga dåtiden utifrån vår tid, skriver mezzosopranen Maria Forsström i ett debattsvar till Hanna Höglund, som kritiserat Göteborgsoperans satsning på Nibelungens ring.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Som väntat kritiseras Göteborgsoperans Wagnersatsning Nibelungens ring, utifrån premiären på den första operan, Rhenguldet på lördag. Det är en högst rimlig fundering som GP:s Hanna Höglund delar med sig av: att satsningen är ”obehaglig”, utifrån Wagners mindre smickrande sidor (GP 13/11). Förutom att vara fåfäng, självupptagen och bombastisk i många avseenden, var han uttalad antisemit.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ändå anser jag att Höglund borde funderat ett varv till.

LÄS MER: Göteborgsoperans Wagnersatsning är obehaglig

Det är en modern sjuka att anklaga dåtiden utifrån vår tid. Universiteten rapporterar om studenter som dumförklarar grekiska filosofer och historiska personer utifrån kolonialism och feminism. Men där Wagner med rätta kan kritiseras för sin antisemitism, går samtidigt Carl Orff och hans pampiga Carmina Burana under radarn. Verket var rena signaturmelodin i nazikretsar, som hyllade verket med ord som ”rent, stormigt, disciplinerat, som vår tid behöver". Dess upphovsman, som sällan lyfts fram i debatten eller problematiseras av konserthusen, ljög om sitt stöd till motståndsrörelsen i efterhand och var knappast en Mensch, utan snarare en liten lort.

Nibelungens ring, besvärar Höglund med att det ”sväller över alla bräddar”. Fyra helaftonsoperor på 15 timmar. Det är ingenting. Som jämförelse tar Star wars, elva filmer, runt 23 timmar, och Game of thrones klockar redan nu in på 60 timmar i soffan.

Och alla dessa fäder och hjältar! Wagner blev faderlös tidigt. Endast idag kan vi historielöst kokettera med, att saker som fadersgestalter och börd inte borde spela någon roll. Hans barndom präglades totalt av musik, teater, konst; av mytologin, historia och litteraturen. Klart att en sådan överstimulerad unge småningom vill skapa egna konstnärliga världar.

Frida Engström, Mia Karlsson och Ann-Kristin Jones som de tre Rhendöttrarna Wellgunde, Woglinde och Flosshilde i Rhenguldet.. Bild: Mats Backer

Tankarna går till Tolkiens Sagan om Ringen. Liksom Wagner byggde Tolkien också kompletta världar. Lockas vi inte just av rikedomen i dessa, snarare än av dess hjältars maktanspråk? Men Wagners verk bärs dessutom av en raffinerad musik. Klangprakten sköljer över oss. Resultatet blir ju givetvis högeffektivt – vi uppslukas, om så bara för några timmar.

Hur skulle Wagner, med Höglunds ord, ”den vite mannen” ha arbetat, för att inte provocera vår samtid? Varit lite mindre fåfäng, accepterat någon annans libretto? Lämnat de besvärande nordiska gudasagorna ifred? Skrivit operan Winifred – om en ung borgerlig mor som lämnar sin make för att stå på barrikaderna i Dresden 1849?

Maria Forsström framträdde med Göteborgssymfonikerna den 8-9 november, som solist i Mendelssohns Elias.. Bild: Fotograf Jenny Blad

Operakonsten är redan i sig en heltäckande konstform. Och Wagner har gjort det mer heltäckande än många andra, så genialiskt, att vi kanske skulle låta honom krypa tillbaka under sin sten. Problemet är att hade det inte varit bra, skulle det inte ha överlevt. Och jag tror publiken sedan decennier redan beslutat sig för, att inte låta sin uppskattning hämmas av att Hitler tyckte likadant.

Hanna Höglund bekymrar sig om undanträngningseffekter av Wagnersatsningen i Göteborg och önskar se nyskrivna verk, gärna av kvinnor. Glädjande är, som GP redan förra månaden lät meddela, att Göteborgsoperan beställt en ny opera av Malmborg Ward och Perski, med premiär 2021, då Göteborg firar 400 år.

Och vilken tur, att Wagner mot sin ålderdom åtminstone blev vegetarian.

LÄS MER: Göteborgsoperan beställer opera om svindlare

LÄS MER: Katarina Karnéus redo för Rhenguldet

LÄS MER: "Det säger bara swoosch"