Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Jan Andersson: Uppenbara risker med ”Den stora älgvandringen”

Blir älgen ren när den badar? Var är David Attenborough när man behöver honom? Så många frågor och så få svar för GP:s tv-krönikör Jan Andersson som fastnat i SVT:s älg-sändningar.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Sedan i söndags har jag hängt vid Ångermanälven. Inte för att det är något vidare drag, men för att SVT på nytt har riggat upp sina strömmande webbkameror i vad som kommit att bli den osannolika slow-tv-succén ”Den stora älgvandringen” – SVT Umeås släpigaste program sedan ”Go’kväll”.

För det går verkligen inte undan i skogarna utanför Junsele. Långa sjok av tid glider förbi utan att någonting händer. När Oscar Zia tävlade i Melodifestivalen 2016 hade hans bidrag ”Human” drygt 200 klipp på tre minuter – det är ungefär vad ”Den stora älgvandringen” kommer att mäkta med under tre veckor.

LÄS MER: Serier: Nya tips från Netflix, HBO och SVT Play – vecka 15

Först slötittar jag bara men efter en stund sugs jag in. Det finns något meditativt över skogsbryn där inget händer. När jag verkligen fokuserar på sändningen inser jag dock att mitt nätverk laggar och att kameran som SVT döpt till ”Myren” har fryst. I flera minuter har jag tydligen tittat på en stillbild. Jag skruvar upp ljudet och efter en snabb omstart skramlar sändningen till liv – endast gud vet vad jag har missat – och fågelsången tar över på nytt.

Jag är ingen friluftsmänniska och kan omöjligen förväntas ta ansvar för mina egna intryck

För det är inte tyst i skogen. Långt ifrån. Det sjungs och det skriks och det knäpper i tallarna, men det händer liksom inget. Utan Arne Weises eller David Attenboroughs kärnfulla kommentarer är det svårt att veta om jag ska vara upprörd eller inte. Jag är ingen friluftsmänniska och kan omöjligen förväntas ta ansvar för mina intryck, men lite besviken är jag allt.

LÄS MER: Gripande dokumentär om Alf Robertson

Då plötsligt! Efter 40 minuter av snö som smälter och kottar som hänger, upp dyker djuren! De sniffar försiktigt i luften och vandrar långsamt ner mot älven. Jag räknar på min skärm och får det till fem, sex, sju små älgar som avmätt och imponerande håglöst skrider fram som det anstår Skogens konung. Sedan försvinner de. Bilden ligger kvar i säkert fem minuter innan SVT klipper och byter till en annan kamera – mer snö och kottar – men på ”Södra udden” dyker älgarna upp på nytt.

Men efter bara 20 minuters kontakt har jag förvandlats till älgvärldens Dian Fossey. Vem behöver David Attenborough nu ..?

De ligger i en dunge och tuggar. Jag fortsätter att titta och hoppas att något ska hända. Kanske ett bråk eller en bestigning. Inget av det sker. Men efter bara 20 minuters närkontakt har jag förvandlats till älgvärldens motsvarighet till apviskaren och primat-terapeuten Dian Fossey. Vem behöver David Attenborough nu ..? Jag ser ju deras rörelser, känner deras andetag, möter deras stadiga blick. Den stilla, stilla blicken som inte väjer undan, den fridfulla, orörliga och nu väldigt stilla blicken som ... men vad fan? Skärmen har hängt sig igen. Jag startar om alltihop men innan jag är igång har SVT bytt kamera. Älgarna är borta.

LÄS MER: ”Masked singer” – så dumt att tittarsuccén är given

Ändå ivrig att dela med mig av mina upplevelser med de mäktiga djuren loggar jag in på ”Den stora älgvandringens” chatt i SVT:s duoapp. Innan jag hinner börja skriva ser jag att flera därinne undrar när älgarna kan tänkas dyka upp? Alla är rejält trötta på de tråkiga renarna som bara ligger där och tuggar.

Renar?

Jag backar ut ur chatten igen.

FOTNOT: Fram till 9 maj sänds ”Den stora älgvandringen” dygnet runt på SVT Play från ett 30-tal fjärrstyrda kameror.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.