Åt samma håll. Vi måste göra framtiden till en gemensam angelägenhet, anser Ugo Mattei – stridbar professor inom jämförande rättsvetenskap. För honom är privatiseringen av vårt gemensamma  en ohållbarhet, skriver Malin Lindroth, som läst boken Gemensam nytta.
Åt samma håll. Vi måste göra framtiden till en gemensam angelägenhet, anser Ugo Mattei – stridbar professor inom jämförande rättsvetenskap. För honom är privatiseringen av vårt gemensamma en ohållbarhet, skriver Malin Lindroth, som läst boken Gemensam nytta.

Upp till kamp för det gemensamma

Vad vi får är ett rungande försvar av våra gemensamma tillgångar och en rejäl dos av klarspråk: antingen gör vi framtiden till en gemensam angelägenhet – eller också blir det ingen framtid alls, skriver Malin Lindroth efter att ha läst Ugo Matteis bok Gemensam nytta.

ANNONS
|

Jämte uppfinnandet av skriftspråk, pengar och ångmaskin, vilken är det mest omstörtande som har skapats på den här planeten? Inhägnaden, vill jag påstå. Eller rättare sagt, territoriet. För si så där tusen år sedan var det gott om gemensam egendom i Europa. Det fiskades i sjöar och festades på torg.Det samlades ved och virke i skogen. I kyrkan fanns en frizon – ett av få rum man inte delade med djuren – där man i bästa fall kunde höja sig en stund över sitt slitsamma vardagsliv. Djurspillningen på marken var självklart allas att gödsla med. Så också skyddet man fick bakom stadsmuren och markerna där fåren vallades.

ANNONS

När jordbruket senare i historien skulle effektiviserar och engelska småbönder, så kallade commoners, tvingades lämna över allmänna landområden, kom en vändpunkt och staketens tid tog vid, både i metaforisk och högst reell mening.

Under de sekler som följde på 1400-talet uppstod en benhård allians mellan staten och det privata näringslivet. I spåren av den nya världens upptäckt och industrialismens födelse, blev privatisering den västvärldens dygd på vilket vårt nutida samhälle helt beror.

En ägandets logik

Historien, som jag läser mig till i Ugo Matteis Gemensam nytta går hand i hand med historien om modernitetens framväxt. När mänskligheten börjar förstöra sina gemensamma tillgångar uppstår, menar Mattei, ett skifte i blick och logik. Borta är intelligensen som månar om helheten i ett samhälle organiserat kring ekologisk hållbarhet.När jorden förvandlas till köp- och säljbar vara får vi istället en ägandets logik, som strävar efter privata vinster till vilket pris som helst och en ideologi som gör allt för att legitimera denna extremt brutala ordning. Den människa som förut definierats genom den roll hon haft i det sociala samspelet blir centrum i sitt egna universum där livet kommer att handla om att ha, snarare än att vara.

Filosofer som Thomas Hobbes och John Locke såg på skiftet som ett gott och önskvärt sätt att bringa ordning i ett kaotiskt, rättslöst naturtillstånd. För Ugo Mattei – stridbar professor inom jämförande rättsvetenskap – är privatiseringen av vårt gemensamma tvärtom en ohållbarhet, som idag nått sin absoluta kulmen. Om vi ska undvika en slutgiltig ekologisk kollaps måste vi överge den kapitalistiska fantasin om den ensamma, tävlingsfixerade människan, skriver Mattei och målar upp en träffande bild av en spöklik fantasigestalt från dödsriket, en som vi skapat för att legitimera ojämlikhet och det eviga samlandet av privat egendom.

ANNONS

Vad som istället står i dörren så här i globaliseringens senare fas är det som Mattei kallar den nya medeltiden. Kort sagt, en tid där livet ännu en gång måste handla om helhetstänkande, gemenskap och kvalitativa perspektiv, och om en politik som gör skiftet möjligt.

Framtiden är gemensam

Boken, som väckte livlig debatt när den gavs ut i Italien 2011 ges ut på svenska i tonsäker översättning av Lars Hermansson. Serien kallas Balder Essä, men Gemensam nytta är mycket mer av debattbok än undersökande essäistisk. Vad vi får är ett rungande försvar av våra gemensamma tillgångar och en rejäl dos av klarspråk : antingen gör vi framtiden till en gemensam angelägenhet! Eller också blir det ingen framtid alls.

Manifestet är skrivet med laddning och tryck in i minsta kommatecken, insisterande och intensivt, och aha-ögonblicken blir många. Mattei gör till exempel en intressant poäng av hur expropriation fungerar: när den enskildes mark tas i anspråk för andras syften ges ersättning enligt lag. Varför gäller då inte samma sak när stat och kommun säljer ut det om tillhör oss alla? Jag som gärna tar ord som solidaritet, sammanhang och helhet i min mun tar tacksamt emot Matteis laserskarpa argumentation. Sällan har jag läst en nutidsrelaterande text som tar ett sådant helhetsgrepp på ämnet, ger mig så mycket på fötterna av argument, historisk fördjupning – från medeltidens småskaliga landsbygdsekonomi till dagens internet-vurm – punkterar och modifierar så många myter och visar hur den kapitalistiska fantasin griper in i alla nivåer av nutida liv.

ANNONS

I en trasig, plågad värld som politiskt klamrar sig fast i en västerländsk idé om människan som en i första hand ekonomisk varelse, homos oeconomicus – hen som tär eller när, bidrar eller belastar – blir detta helt omistlig läsning.

ANNONS