LÄS MER:Arbetet med konstverket ”Evig anställning” avbryts
Dödsbeskedet för konstverket ”Evig anställning” får mig att vilja ge upp om livet. I alla fall Göteborgslivet. Det här är därför ett rop på hjälp, en sista stöt i stridsluren riktad till alla oss som fått nog av den byråkrati och politik som dödar varje vacker idé denna stad uppbådar.
Upp till kamp!
I tio år har jag bott och satt barn till världen i denna stad. Låtit dem växa upp bland bilfabriker och Lisebergstorn och lärt dem att älska staden som är fin, men saknar udd. Det tyckte jag åtminstone tills Statens konstråd anlitade konstnärerna Goldin & Senneby för att skapa verket ”Evig anställning”. Den smartaste, mest galna idé som någonsin föreslagits inom den offentliga konstens område.
Verket går ut på att anställa en person på livstid för att göra ingenting: Stämpla in på Korsvägens framtida station och sedan bara existera. Som ett slags Göteborgs kunglighet skulle den vandra utmed perrongen, måla, sjunga sånger, sova eller spela tv-spel. Inte bara skulle det bli ett internationellt resmål (vem skulle inte vilja uppleva en gemensamt finansierad skyltdocka?), utan också tjäna som samhällskommentar: En ”evig anställning” bland korttidsanställningar; en illustration av vad som blir kvar av en människas värv i en värld som allt mer domineras av robotar. Kanske kvarstår just bara en stämpelklocka, ett omklädningsrum och oceaner av tid på Korsvägen?
Att detta vackra, provocerande och otroliga konstverk skulle bli verklighet sprängde alla sinnens gränser! Tyckte jag.
Som ett slags Göteborgs kunglighet skulle den vandra utmed perrongen, måla, sjunga sånger, sova eller spela tv-spel.
LÄS MER:Det tycker göteborgarna om konstverket ”Evig anställning”
Sedan hann byråkratins lieman ifatt. Som vore det en illustration över Göteborgspolitiken har det nu hittats en paragraf – “kapitalförsörjningsförordningen” – som innebär ett dödsbesked, vilket GP har rapporterat om (17/1). Eftersom en del av konstverket var idén om att kapital lönar sig mer än arbete skulle budgeten investeras i börsen och ge evig avkastning och finansiering. Men det är inte tillåtet. Alltså: Byråkratin dödade den konst byråkratin var satt att skydda.
Det kanske inte primärt är byråkraternas fel, varken de lokala eller nationella – kanske är det ännu mer är politikernas fel som inte ändrar regler och lagar. Men trots dödsbeskedet tycks det finnas ett sista fönster: en alternativ finansiering. Jag vet inte vad det betyder, mer än att Trafikverket gett en tidsfrist på tre månader till att uppfinna en frälsarkrans.
Så titta hit, rika idealister. Läs vidare, ni välbärgade göteborgska familjer i det näringslivspolitiska toppskiktet. Vi hör era suckar över Göran Johansson-arvet, hur ni avskyr det politiska kleggets byråkrati. Vi känner till era drömmar om en stad som är något mer, något annat.
Så se detta som en symbol: En gordisk byråkrat-knut som väntar på ett alexanderhugg. Ni har finansieringen och därmed lösningen för att förvägra byråkratin ytterligare en vinst. Ge livet tillbaka till den galnaste, smartaste idén Göteborg någonsin antagit!
Gör det för vår skull, för våra barns skull – men inte minst för att hela världen ska förstå att vi är staden där fantasin, drömmen och konsten saknar gränser.
LÄS MER:Revisorerna vs konstnärerna 1-0
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
