Killarna i bandet Rost – som senare ska bli Ultima Thule – har svarta skinnjackor och försöker se ut som Sid Vicious. Bilden är tagen i Oxelösund 1979-1980. De är punkare på fjorton, femton, sexton år och står uppradade mot en vägg. Inspirationen kommer från The Clash, Sex Pistols, Ramones och Sham 69. Snart har de bytt namn till Ugly spots och fått en hängiven skara fans, Ugly army. Bandet är omtalat i Nyköping med omnejd, bär nitbälten, syr sina egna schackrutiga byxor och skriver låtar som ”Utstött” och ”Vilken jävla skit”. Kanske har de rent av knappar med texten ”Rock against racism”?
Två av medlemmarna är bröderna Ulf och Bruno Hansen. Till en början inspireras de musikaliskt av storebror Lars-Erik, som snöat in på rockabilly och kör raggarbil. Punk däremot avskyr han – med allt vad den står för. När han får jobb i Stockholm engagerar han sig snart i den rasistiska organisationen BSS, Bevara Sverige Svenskt, med det fascistiska brittiska partiet National Front som förlaga.
Under stark påverkan från BSS inre kärna byter Ugly spots namn till Ultima Thule och ändrar profil. På bara några månader går de från anarkistiska vänsterpunkare till patrioter och nationalister. Förebild för omvandlingen är vit makt-bandet Skrewdriver med nynazistiske Ian Stuart i spetsen, ett band tätt knutet till National Front. Snart rör sig Ultima Thule i högerextrema miljöer och uppträder ofta tillsammans med nazistband som ”Vit aggression”. De säljer album av uttalat nynazistiska grupper i sin skivbutik i Nyköping och Ulf Hansen syns på bild med Skrewdrivers basist Merv Shields.
Bland fansen finns SD:s blivande partiledare Jimmie Åkesson, som varje dag väcks till tonerna av Ultima Thule på klockradion hemma i pojkrummet i Sölvesborg.
I Bo Sjökvists nya P1 dokumentär om Ultima Thule – som alla borde lyssna på inför valet – berättar storebror Lars-Erik Hansen för första gången om det avgörande inflytande han haft över sina yngre bröder, och om spelet bakom kulisserna när Ultima Thule skapas (5/6). Vikingarockbandet som blir den svenska rasismens soundtrack.
Själv påverkas Lars-Erik som 20-åring av den femton år äldre Leif Zeilon (numera Ericsson), med betydande makt över den svenska extremhögerns utveckling under 1980-talet. Tillsammans kommer de på namnet Ultima Thule. Zeilon gräver fram fosterländska sånger som Engelbrektsmarschen med text av August Blanche att lämna över till punkbröderna Hansen. Snart ingår både den och nationalsången i Ultima Thules repertoar. BSS bekostar första skivan, med uttalat mål att påverka unga politiskt genom musik. De äldre männens politiska påverkan på de yngre för tankarna till Edward Nortons rollfigur i den tänkvärda filmen ”American history X”.
I BSS inre kärna finns också Niels Mandell med ett förflutet i nazistiska Nordiska rikspartiet. Han ser bandets potential. Det gör även Bert Karlsson när han sitter i riksdagen för Ny Demokrati. Tack vare hans skivbolag säljer Utima Thules album ”För fäderneslandet” (1992) platina: över 100 000 exemplar. Systematiken i påverkanskampanjen är uppenbar – och ger väntat resultat.
Bland fansen finns SD:s blivande partiledare Jimmie Åkesson, som varje dag väcks till tonerna av Ultima Thule på klockradion hemma i pojkrummet i Sölvesborg.
Så sent som i augusti 2015 släpper Åkesson en cover på Ultima Thules låt ”Fädernesland”. Sommaren 2019 spelar han med sitt band Bedårande barn tillsammans med Ultima Thule, vars medlemmar han gärna bjuder på fest.
När Sverigedemokraterna skapas ur BSS 1988 är trummisen Ulf Hansen en av de första medlemmarna. I dag sitter han som lokalpolitiker för SD i Nyköping – och cirkeln är sluten.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Skrällarnas skräll när Ruben Östlund vinner Guldpalm – igen
LÄS MER:Rysslandsbojkott stor snackis på filmfestivalen i Cannes
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv. För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
