Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Den tidigare ständige sekreteraren i Svenska Akademien, Sara Danius, gick under natten till lördagen bort på sjukhus. Bild: Henrik Montgomery/TT

Ulrika Knutson: Sara Danius var litteraturprofessorn som blev folkkär

Under natten till lördagen gick Sara Danius bort efter en längre tids sjukdom i cancer. Ulrika Knutson minns den folkkära litteraturvetarprofessorn, essäisten och kulturjournalisten som blev den första kvinnliga ständiga sekreteraren i Svenska Akademien.

När Oscar Wilde for till USA undrade tullaren om han hade något att deklarera?

– Bara mitt geni, sir.

Sara Danius hade en hel del gemensamt med Wilde. Känsla för stil och practical jokes, förstås, och insikten att yta och sken är allvarliga saker. Etik och estetik är två sidor av samma sak. Stil är inte bara en fråga om design och prislapp. Stil handlar också om rättvisa.

Sara Danius blev historisk 2015, då hon tillträdde som Svenska Akademiens första kvinnliga sekreterare. Hon var, just det, klippt och skuren för uppdraget. Lärd och rolig, med lust för att hålla tal och lust till folkbildning. Hon var en utmärkt litteraturforskare och essäist och briljant kulturjournalist i Dagens Nyheter.

Hon hade doktorsexamen både från Uppsala och Dukes universitet i USA. Hon var professor i estetik och litteratur, expert på både realismens och modernismens forwards; Flaubert, Balzac, Proust och Thomas Mann. Som få andra forskare har hon lyckats föra ut sina rön i läsbara böcker.

Sara Danius var inte bara en briljant författare och forskare. Hon var artist. Och som artist i offentligheten var hon unik.

Den eleganta Prousts motor berättar hur den nya tekniken, telefon och telegraf, film och bilism nästlar sig in i romansviten På spaning efter den tid som flytt. Att Proust själv avskydde både kamera och biograf glömmer man bort. Sara Danius övertygar oss om att författaren alltid sprattlar i tidens klor. I Den blå tvålen visar hon hur tingen äntrar artonhundratalets prosa, hur konsumtionskulturen tar ett grepp om själarna. Yta och begär får nya dimensioner. Det är detta heta begär som en modeexpert värd namnet måste begripa inifrån. Sara Danius skrev till och med en text om hur det är att vara bokstavligen insydd i en sidenklänning, och inte kunna ta sig ut.

Mycket läsvärd är essäsamlingen Husmoderns död. I blodiga bilder visar Sara Danius där vad som krävdes av flydda tiders kvinnor: kunna nacka en hummer, flå en ål och hugga tassarna av en hare! Ju mesigare köksarbetet har blivit, desto fler manligt muskulösa kockar bland pannorna i tv. Och husmor är detroniserad. Man kan höra Elin Wägner gnissla tänder.

I den boken finns flera personliga texter om vägar till litteraturen, med en hommage till fadern lektorn Lars Danius och modern, författaren Anna Wahlgren. Och till alla syskonen, Sara Danius var äldst i en skara på nio.

Men Sara Danius var inte bara en briljant författare och forskare. Hon var artist. Och som artist i offentligheten var hon unik.

Hon visste att retorik inte bara skapas med ord och tunga – flera sinnen och aktörer måste till: gesten, ögat, dräkten, ja, hela festen. När Sara Danius uppträdde i den ena fantastiska kreationen efter den andra, signerade Pär Engsheden, koreograferade hon retorik. Hennes klänningar var inte bara vackra och kaxiga, de bar också på kulturhistoria och ironi. De både behagade och räckte lång näsa åt parnassen. Hon låg alltid före offentligheten, och lekte med dess förväntningar, fördomar – och dåliga smak. Det var strålande artisteri, som väckte både förtjusning och avund, bifall och burop.

Sara Danius kommer att bli ihågkommen för sin vilja att förnya Akademien och släppa in frisk luft i Börshuset.

Hon blev folkkär, vilket få professorer i litteraturvetenskap kan drömma om.

Många kommer att minnas hennes mod, när hon tog itu med Svenska Akademiens moraliska moras, i november 2017. Om allt vad som hände detta Akademiens annus horribilis skrivs det redan litteratur. Det behövs. Forskare och journalister kommer aldrig ensamma att nå hela sanningen.

En sak är klar. Sara Danius kommer inte att gå till historien som Akademiens sämsta sekreterare någonsin. Ingen som hade fått detta explosiva paket i knäet, av sexuella trakasserier, nepotism, instängd självgodhet och urspårade traditioner hade klarat sig helskinnad. Ingen. Röken efter explosionen svävar ännu över Akademi, Nobelpris och den kulturella offentligheten.

Sara Danius kommer att bli ihågkommen för sin vilja att förnya Akademien och släppa in frisk luft i Börshuset. Det gjorde hon av plikt. Men som artist i offentligheten använde hon sin lust och sitt geni.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.