Emilie Roslund: Ukrainakriget blottar Sveriges surrogatmarknad

Det brukar sägas att i kärlek och krig är allt tillåtet. Det stämmer i många fall, men inte när det kommer till surrogatarrangemang. Samtidigt som kriget pågår i Ukraina och landets befolkning söker skydd lever ett okänt antal höggravida kvinnor med ett parallellt mål: att fullfölja sina arbetskontrakt.

Tillsammans med Georgien är Ukraina det mest eftertraktade landet bland de som söker en surrogatmoder, tack vare låga kostnader och löst reglerad familjejuridik. I båda länderna kan kvinnan som bär barnet nämligen avtala bort rätten till sitt barn redan på fosterstadiet genom ett kontrakt som utformats av surrogatagenturen. En av de största förmedlarna på den ukrainska marknaden är BioTexCom. I ett videoklipp som de publicerat på sin Youtube-kanal (23/2-22) visar en av de anställda upp skyddsrum där gravida kvinnor och blivande föräldrar kan hålla till medan landet står i lågor. Golven är fulla av sovsäckar och i ett rum intill det temporära köket radas bebisar upp i plastsängar.

I en artikel i Aftonbladet som publiceras två dagar senare, en dag efter Ryssland påbörjat sin invasion av Ukraina, kan man läsa om ett svenskt par som valt att gå igenom den här processen. Paret befinner sig vid tillfället för intervjun i Lviv i väntan på att deras barn ska födas någonstans i Kiev. De är oroliga och säger att situationen skär i hjärtat.

Numera är det fler svenskar som använder sig av surrogat än adopterar, trots att Sverige förbjuder både altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap. Men till skillnad från adoptionsprocessen ställs det inga egentliga krav på de blivande föräldrarna, alla förväntningar ligger i stället på kvinnan som ska föda.

I köpet av ett barn får klienterna, som BioTexCom kallar dem, frihet att begränsa hennes levnadsmönster. Exempelvis genom att önska att hon följer en viss diet, undviker kaffe och äter utvalda kosttillskott. Precis som vid handel av en vara eller tjänst är kundupplevelsen viktig för att verksamheten ska fortsätta att gå plus.

Vilket blir ännu mer betydande i ett fattigt land som Ukraina.

Precis som vid handel av en vara eller tjänst är kundupplevelsen viktig

Det svenska paret är oroliga, men hur kvinnan som bär barnet mår får vi aldrig veta. Precis som alltid när en surrogatberättelse förmedlas är köparnas perspektiv utgångspunkten. De kallas såklart aldrig köpare utan allt som oftast ofrivilligt barnlösa, ett par som inte hade något annat val än att köpa en kvinna. Aftonbladets artikel avviker inte från det narrativet. Paret framställs som offer för krigets omständigheter, trots att alla är medvetna om att Ukraina har en historia av blodiga konflikter.

Det var inte längesedan agenturerna i Ukraina befann sig i en liknande kris. Under 2020 blev ett hundratal nyfödda barn strandade efter att deras köpe-föräldrar hindrades att komma in i landet på grund av covidrestriktioner. För många av barnen blev vistelsen så lång som tre månader, liggandes i en sal utan vare sig surrogatmamma eller vårdnadshavare.

Hur många barn som nu kommer gå samma öde till mötes återstår att se.

Hur billig kan en kvinna bli?

Ingen person som skaffat barn via en surrogatmamma vill se sin handling som ett exploaterade av en kropp. Men i en tid som denna är det svårt att förneka maktförhållandet mellan köpare och produkt och hur kvinnans ekonomiska förutsättningar spelar in i “valet” av arbete.

80 000 kvinnor beräknas föda barn utan sjukvård i Ukraina de kommande tre månaderna, enligt WHO. En del av dem åt svenskar som väntar på att bli föräldrar. Precis som Jacob Sidenvall (Smålandsposten 28/2-22) undrar jag hur kriget kommer påverka prislappen på surrogatmarknaden. Hur billig kan en kvinna bli?

LÄS MER:I krig är det vi män som förväntas dö

LÄS MER:På jakt efter den perfekta förlossningen

LÄS MER:Pinsamt av Spotify att inte ta fajten mot Putin

Emilie Roslund