Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Tunga konflikter och dansk dynamit i nya Vår tid är nu

Förväntningarna är skyhöga inför andra säsongen av SVT:s succédrama Vår tid är nu. Levererar de även denna höst? Johanna Hagström har sett de inledande avsnitten.

TV-drama

Regi: Anna Zackrisson och Andrea Östlund.

Med: Suzanne Reuter, Mattias Nordkvist, Adam Lundgren, Hedda Stiernstedt m fl.

Premiär: På SVT1 måndag 1 oktober 20.00.

Nästan på dagen ett år efter första säsongens premiär är det nu dags att återknyta banden med familjen Löwander i SVT:s restaurangdrama Vår tid är nu.

LÄS MER: Därför skriver författarna inte på en fjärde säsong

LÄS MER: "Kampen är lika brännande i dag"

Efter att ha sett de inledande avsnitten kan jag garantera att serien kommer fortsätta sitt segertåg. Projektet är så välgjort i grunden att det skulle kunna fortsätta i hur många säsonger som helst. Redan under vinjetten slungas du tillbaka in i folkhemsnostalgin, något som ska tillskrivas Adam Nordéns stämningsfulla vinjettmusik och det snygga kollaget av klipp från journalfilmer.

LÄS MER: Han spelar den nya kökspojken som spås bli en tittarfavorit

Säsong två inleds med ett tidshopp till december 1955. Maktkampen om familjeföretaget och restaurangen Djurgårdskällaren fortsätter mellan de tre syskonen Peter (Adam Lundgren), Nina (Hedda Stiernstedt) och Gustaf (Mattias Nordkvist).

Det är konflikter i varje hörn och framförallt den arme Gustaf får slåss mot inre och yttre demoner så att det nästan blir för mycket. Tur att Mattias Nordkvist är en så utmärkt skådespelare att det ändå inte tippar över i pekoral.

LÄS MER: Så förvandlades Göteborg till 40-talets Stockholm

Samtidigt tvingas familjens matriark Helga (Suzanne Reuter) inse att hennes egen hårdföra stil har gått i arv till barnen och slagit in kilar mellan dem. På ålderns höst försöker hon lappa ihop relationerna. Även restaurangens kökschef Stickan (Peter Dalle) tappar mark när samtiden springer ifrån honom och åldern tar ut sin rätt.

I första säsongen tyckte jag att Helga och Stickan var lite för arketypiska för att nå hela vägen fram, men nu har kanterna slipats av och Reuter och Dalle fyller verkligen ut sina rollfigurer och gör dem till komplexa människor.

LÄS MER: GP:s recension av Vår tid är nu, säsong 1

Överhuvudtaget är det många fina rollprestationer i serien. Servitrisen Maggans roll växer och den sköra relationen mellan henne och tonårssonen skildras jättefint av Josefin Neldén och unge Scott Isitt. Och så kommer en personlig favorit, Sofie Gråbøl (Brottet), in som en frisk, dansk fläkt.

LÄS MER: Att vara eller inte vara Adam Lundgren

Det som ändå håller tillbaka betyget något är att jag tycker att själva berättandet är för övertydligt, nästan barnsligt ibland. Det blir väldigt lite komplexitet och i princip alla händelser och vändningar levereras i en trygg lunk. Visst händer det dramatiska saker, det är inte det, men sättet det berättas på saknar det tempo och den tilltro till publikens egen slutledningsförmåga som vi har blivit bortskämda med i och med alla högkvalitativa dramaserier som görs idag.

LÄS MER: "Detta är bland det roligaste jag har gjort"

Med det sagt så har Vår tid är nu ändå ett särskilt skimmer över sig, som garanterat kommer att hålla tv-publiken fängslad hela hösten.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.