Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Thomas Mattsson: TU värnar visst akademisk frihet

Jesper Strömbäck menar att det är problematiskt att TU markerat mot statliga kommitténs Delmis rapport om rasism. Men han missar att det inte minst är forskningens bristande underlag som är problemet. Det menar Tidningsutgivarnas Thomas Mattsson i sin replik till medieprofessorn.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

LÄS MER: Förstår Thomas Mattsson inte hur forskning går till?

Tidningsutgivarna (TU) välkomnar forskning om journalistik och bidrar ofta med yttranden och underlag. Bland TU:s medlemsföretag finns många finansiärer av akademin, och som branschorganisation för svensk dagspress sedan 1898 är TU också regelbundet representerat i statliga utredningar och offentliga debatter om massmediers roll och uppdrag.

Givet Jesper Strömbäcks ifrågasättande av TU (GP Kultur, 17/6 2021) vill jag ändå utveckla varför TU ifrågasatt policy briefen ”Interaktiv rasism på internet, i pressen och i politiken” som utgivits av statliga Delegatationen för migrationsstudier (Delmi).

Här pekas, som Jesper Strömbäck korrekt konstaterar, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten ut för att genom ”etablerandet av mer subtila och implicita yttranden och tankefigurer torgförda av folkvalda politiker och av ledarskribenter” ha bidragit till, som professorn själv beskriver det, en legitimering och normalisering av olika främlingsfientliga och rasistiska tankefigurer. Det är en rätt allvarlig anklagelse att hävda att två av landets mest respekterade dagstidningar på sina egna ledarsidor gjort sig skyldiga till det här.

Delmi har redan distribuerat en policy brief och därmed skänkt denna uppmärksamhet och i någon mening legitimitet, vilket denna gång blev en smula olyckligt.

Och redan under rubriken ”Bakgrund och syfte” i denna policy brief slås det fast: ”Historisk forskning visar också att medier kan spela en central roll i normaliseringen av främlingsfientlighet och rasism – något som exempelvis utvecklingen av antisemitism under 1930-talet vittnar om.” Denna koppling till hemskheterna inför Andra världskriget gör förstås inte heller påståendena om SvD och GP mindre anmärkningsvärda. Därav orsak att granska dessa.

Tidningsutgivarnas kritik är att underlaget för analysen är bristfälligt: en sökning i arkivdatabasen Retriever på texter publicerade 2015-2019 innehållandes fyra subjektivt valda ord sållade fram 195 alster. Sedan valdes fem nya sökord i kombination med två – också subjektivt identifierade – skribenters namn. Till slut sorterade forskarna ner underlaget till endast 45 texter. Sedan drog man sina slutsatser.

Jag kan fortsätta att exemplifiera, men det tjänar knappast debatten. Delmi har redan distribuerat en policy brief och därmed skänkt denna uppmärksamhet och i någon mening legitimitet, vilket denna gång blev en smula olyckligt. Det finns ju många som tycker till om tidningsinnehåll, men inte alla ges den plattformen.

Jesper Strömbäck skriver väl om akademisk frihet, vilken TU förstås också försvarar, men anser att TU-kritiken mot Delmi kunde utnyttjas av ”olika högerdebattörer”. Det må vara hänt; det omvända gällde ju när vänsterdebattörer utifrån ovanstående gavs argument att kritisera Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.

Sakliga diskussioner bör välkomnas.

Dock helst utifrån sakliga underlag.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.