En nationalromantisk vikingaopera med feministiskt motiv. Låter det som en omöjlig kombination? Inte på 1800-talet. Efter över hundra år i glömska sätts nu "Tirfing" upp på Malmö opera.
Hervor vill ärva det magiska svärdet Tirfing och uppsöker sin fars vikingagrav. Men eftersom endast söner får ärva sina fäder, och Hervor är kvinna, kan hon bara få svärdet på ett villkor.
Att hon iklär sig rollen som man, och aldrig avslöjar sin verkliga identitet.
Det är upptakten till "Tirfing", en över hundra år gammal svensk opera, med musik av Wilhelm Stenhammar och text av Anna Boberg.
113 år efter urpremiären i Stockholm 1898 sätts den upp för andra gången någonsin, nu på Malmö opera.
Det som plockats fram ur arkiven och nu dammats av är en tragisk vikingaopera, präglad av svartsjuka, manligt hjältemod, och inte minst ett starkt feministiskt motiv.
Författaren och konstnären Anna Boberg, som skrev librettot under en tid då kvinnors konstnärliga förmåga ofta dömdes ut redan på förhand, tvingades hela tiden kämpa mot ett etablissemang som på grund av hennes kön vägrade ta hennes verk på allvar.
Hårdast var motståndet från hemmet. Enligt hennes far kunde en kvinna omöjligt kalla sig konstnär.
Detta är något som avspeglas i "Tirfing", menar regissören, Per-Erik Öhrn.
Och vad ger den för svar?
Martina Dike spelar både Hervor och hennes manliga förklädnad, Hervardur. Trots att "Tirfing" har över hundra år på nacken, och trots att den i sann nationalromantisk anda hämtar sin handling ur fornnordiska sagor, tycker Martina Dike att berättelsen om Hervors öde talar till en modern publik.
Vikingatiden har flera gånger problematiserats av nutida historiker. Och för att poängtera att berättelsen i "Tirfing" bygger på en numera daterad uppfattning om de nordiska sjöfararna och deras mytologi, gestaltas handlingen som en maskerad, förlagd till slutet av 1800-talet.
Per-Erik Öhrn har arbetat med "Tirfing" i fyra år. Men arbetet höll på att helt gå om intet. När Malmö opera för två år sedan tvingades kapa sina kostnader beslutade ledningen att stryka uppsättningen ur programmet.
Dramatiken flyttades från scenen till styrelserummet. Den dåvarande operachefen avgick i protest och Per-Erik Öhrn såg hur en satsning som redan kostat miljoner gick upp i rök.
Men han lyckades sälja in projektet till den nya ledningen. På lördag, ett år försenad, är det premiär.
Enligt Per-Erik Öhrn är den svenska operascenen dålig på att ta tillvara på det arv som ändå finns i landet.
Och både han och Martina Dike menar att "Tirfings" tid i glömska varit onödig.
Opera från 1898 av Wilhelm Stenhammar och Anna Boberg, baserad på fornnordisk saga.
Premiär: Lördag 15 oktober, Malmö opera.
Regi: Per-Erik Öhrn.
Dirigent: Arnold Östman.
Övrigt: Premiären direktsänds i Sveriges Radio P 2, och filmas även av SVT.
I rollerna: I rollerna: Martina Dike, Bengt Krantz, Ulrika Mjörndal, Daniel Hällström, Jakob Högström, Dardan Bakraqi, Patrik Forsman, Nils Olsson, Per Fernesten.
Svensk konstnär, levde mellan 1864 och 1935. Slog sig fram trots skarpt motstånd i både hemmet och den svenska offentligheten. Flera av hennes motiv präglades av en resa till Lofoten. Bodde under en tid i Paris där hon mottogs väl av kritikerna.
Svensk musiker, dirigent och kompositör, levde mellan 1871 och 1927. Nationalromantiker som framför allt inspirerades av Wagner och Bruckner. "Tirfing" är hans andra opera.