Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

"Tirfing" sätts upp efter 100 år

En nationalromantisk vikingaopera med feministiskt motiv. Låter det som en omöjlig kombination? Inte på 1800-talet. Efter över hundra år i glömska sätts nu "Tirfing" upp på Malmö opera.

Hervor vill ärva det magiska svärdet Tirfing och uppsöker sin fars vikingagrav. Men eftersom endast söner får ärva sina fäder, och Hervor är kvinna, kan hon bara få svärdet på ett villkor.

Att hon iklär sig rollen som man, och aldrig avslöjar sin verkliga identitet.

Det är upptakten till "Tirfing", en över hundra år gammal svensk opera, med musik av Wilhelm Stenhammar och text av Anna Boberg.

Vikingaopera

113 år efter urpremiären i Stockholm 1898 sätts den upp för andra gången någonsin, nu på Malmö opera.

Det som plockats fram ur arkiven och nu dammats av är en tragisk vikingaopera, präglad av svartsjuka, manligt hjältemod, och inte minst ett starkt feministiskt motiv.

Författaren och konstnären Anna Boberg, som skrev librettot under en tid då kvinnors konstnärliga förmåga ofta dömdes ut redan på förhand, tvingades hela tiden kämpa mot ett etablissemang som på grund av hennes kön vägrade ta hennes verk på allvar.

Motstånd

Hårdast var motståndet från hemmet. Enligt hennes far kunde en kvinna omöjligt kalla sig konstnär.

Detta är något som avspeglas i "Tirfing", menar regissören, Per-Erik Öhrn.

-Det hon frågar sig är om hon som kvinna måste vara som en man för att lyckas. Det är det operan handlar om, säger han.

Och vad ger den för svar?

-Det är ju en tragedi. Hennes svar är att det går inte. Hon skrev i sin dagbok att kvinnorna inte skulle försöka dela männens egenskaper och efterlikna dem, utan i stället odla egna ideal.

Aktuell i dag

Martina Dike spelar både Hervor och hennes manliga förklädnad, Hervardur. Trots att "Tirfing" har över hundra år på nacken, och trots att den i sann nationalromantisk anda hämtar sin handling ur fornnordiska sagor, tycker Martina Dike att berättelsen om Hervors öde talar till en modern publik.

-Den är högst aktuell i dag. Man kan dra massor av paralleller till samtida situationer där man måste dölja vem man är för att kunna slå sig fram.

Vikingatiden har flera gånger problematiserats av nutida historiker. Och för att poängtera att berättelsen i "Tirfing" bygger på en numera daterad uppfattning om de nordiska sjöfararna och deras mytologi, gestaltas handlingen som en maskerad, förlagd till slutet av 1800-talet.

Ett år försenad

Per-Erik Öhrn har arbetat med "Tirfing" i fyra år. Men arbetet höll på att helt gå om intet. När Malmö opera för två år sedan tvingades kapa sina kostnader beslutade ledningen att stryka uppsättningen ur programmet.

Dramatiken flyttades från scenen till styrelserummet. Den dåvarande operachefen avgick i protest och Per-Erik Öhrn såg hur en satsning som redan kostat miljoner gick upp i rök.

Men han lyckades sälja in projektet till den nya ledningen. På lördag, ett år försenad, är det premiär.

Enligt Per-Erik Öhrn är den svenska operascenen dålig på att ta tillvara på det arv som ändå finns i landet.

Och både han och Martina Dike menar att "Tirfings" tid i glömska varit onödig.

-Det är väldigt vacker musik som är lätt att ta till sig. Jag grät när jag hörde den första gången. Den är absolut oförtjänt bortglömd. Det kommer alla som ser den att märka, säger Martina Dike.