Med sociala medier har vi fått en skiftning i hur vi ser på och hanterar kända människor. Tidigare var förhållandet mellan vanliga människor och kändisar präglat av ensidig dyrkan. Allt var på kändisens villkor. Nu är det inte så längre; nu har vi vanlisar, om det är tillräckligt många av oss som drar åt samma håll, möjligheten att direkt påverka kändisen och hennes värv. Vi kan få dem att backa, be om ursäkt, avboka gäster till sina podcaster, sluta säga ett visst ord – det här har gjorts om och om igen.

Och nu ska vi alltså börja diktera för människor vilka de får bli kära i.

Jag pratar om Taylor Swift. Framför allt om Taylor Swifts fans, så kallade swifties.

Swift, som nog kan ses som världens största popstjärna just nu, har profilerat sig som någon som har en lyhörd, nästan undergiven inställning till sina fans.

Det fick vi se när en tillräckligt stor grupp människor blev arga på musikvideon till hennes hit ”Anti-hero”. I videon ställer sig Swift på en våg, som i stället för en siffra visar ett enda ord: ”Fat”.

Om man är smart nog att se bortom det allra tunnaste ytskiktet förstår man att detta är en kommentar kring Swifts egen kamp med ätstörningar. Vågen ger henne ett budskap som matchar hennes skeva självbild. Det kallas konst.

Och så borde Swift ha svarat när protesterna började ljuda: det kallas konst. I stället vek hon sig och klippte om videon – vilket innebär att hon indirekt gav kritikerna som kallade henne för ”fettofob” rätt.

Men den här gången rör ilskan och indignationen alltså inte Swifts musik, utan hennes privatliv. Snacket på stan är nämligen att hon, relativt kort inpå uppbrottet från skådisen Joe Alwyn, hittat en ny pojkvän, Matty Healy.

Healy är sångare och låtskrivare i bandet The 1975. Healy är också, vad det verkar, något av en tölp. En provokatör stöpt i Noel Gallagher-, Pete Doherty-mallen. Han har bland annat heilat på scen och suttit i podcasten The Adam Friedlander Show och skrattat åt skämt om att rapparen Ice Spice ser ut som en ”knubbig kinestant”.

En koordinerad kampanj för att få Swift att göra slut har redan inletts. Fans har uppmanat till bojkott av Swifts pågående världsturné, hennes merchförsäljning och hennes låtar.

När jag läser på om Healy får jag bilden av en person som väldigt gärna vill väcka anstöt. Det finns ingen genuin illvilja bakom – bara en grabbig, tröttsam önskan om att stöka till lite i de fina salongerna.

Det är så man är rock’n’roll i woke-eran. Det funkar inte att slå sönder hotellrum längre, det är ingen som bryr sig. Bättre då att vara med i en problematisk podcast och prata om att man brukar onanera till en något som heter ”Ghetto Gaggers”.

En koordinerad kampanj för att få Swift att göra slut har redan inletts. Fans har uppmanat till bojkott av Swifts pågående världsturné, hennes merchförsäljning och hennes låtar. Tanken är att tomma stolar i konsertarenorna och minskade streams på Spotify ska få henne att vakna ur kärleksruset.

En grupp fans har författat ett öppet brev där man kräver att Swift ska ”#SpeakUpNow” (yes, det finns en hashtag) om Healys flagranta överträdelser. Skribenterna erkänner skenbart hennes rätt att ”fatta egna beslut”, men inte på riktigt, för de lägger till en bisats om att

“det är nödvändigt att offentliga personer tar ställning emot diskriminering och ser till att de själva och deras närstående tar ansvar." Agendan är tydlig. Man vill pressa Swift till att göra sig av med sin nye pojkvän.

De tänker: ”Vi fick Disney att sparka den där skådisen som skrev något Trumpvänligt – varför skulle vi inte kunna få Taylor att göra slut med Matty Healy?”

Deras idol har valt en person som inte sammanfaller med deras definition av en bra människa, så de mobiliserar på Instagram, Twitter, Tiktok. De kommer att tvinga isär älskande och hävda att de gör det för en god sak. För att Taylor Swift är en förebild, för att hon måste tänka på vem hon ger en plattform.

För min del så hoppas jag att Swift och Healy gifter sig. Skaffar barn ihop. Startar en podd.

Matty Healy kan vara världens sämsta människa, vad vet jag – men det här är en strid som Tiktok/Twitter/Instagram-pöbeln bara inte får vinna.

Den om kärleken.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS OCKSÅ: Recension: Taylor Swift – ”Midnights”

LÄS OCKSÅ: Sångaren i The 1975 åt rått kött på scen

LÄS OCKSÅ: Recension: 1975 - Notes on a conditional form