I helgen var det 45 år sedan min familj kom till Sverige. Ett jubileum som sammanföll med en ny regering och ett dokument som kommer förändra vad Sverige en gång var. Liksom landets värderingar och kultur.
”Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige” – heter denna oktoberrevolution signerad Sveriges borgerliga falang och det nyss-nazistiska partiet Sverigedemokraterna. Det har inte bara en ohälsosam besatthet vid att kontrollera allt som påstås avvika från föreställningen om en hel, ren och korrekt svensk medborgare. De 62 sidorna, av vilka drygt 20 i detalj kretsar kring invandring, är fulla av oklarheter. Inte minst vad nålsögat in i denna svenskhet innebär. Vad menas till exempel med utvisning för ”bristande vandel”?
Det dunkelt sagda är som bekant det dunkelt tänkta. Det gäller även när Liberaler har fört anteckning åt Sverigedemokraterna. Men allt som Jimmies klan har önskat finns här. Den kraftigt sänkta gränsen för kvotflyktingar (i dag 5000 per år, kommande mandatperiod 900). Vilket innebär att allt fler av världens växande antal skyddsbehövande – även de svagaste som hjälpts av kvoter – tvingas ge sig ut på de allt farligare vägarna genom Sahara eller på Medelhavsrutten.
Det är väl heller inte Liberalerna som gått till val på att asylsökande ska låsas in i ”center” under hela handläggningsperioden. Något som för övrigt inte bara är liberalt tveksamt, utan skaver i förhållande till Europakonventionen och EU-regler. I länder där liknande praktiseras, som Nederländerna, har det mött hård kritik. Det är nämligen mentalt tärande, omöjliggör arbete och försvårar integration.
Det ställer sig även effektivt i vägen för möjligheter till praktisk språkinlärning.
Det ställer sig även effektivt i vägen för möjligheter till praktisk språkinlärning. Att det särskilt gnager på familjer blir i och för sig ett mindre problem nu eftersom familjeåterförening snart är ett minne blott. Kanske att någon kristdemokrat kunde ha berättat i Tidö-avtalet vad den kristna etiken säger om den saken?
Eller om det lilla livet? När mina föräldrar kom till Sverige 1977 födde mamma en månad senare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nu inser jag att det är tveksamt om hon på den tiden hunnit ”kvalificerat sig” för sådan välfärd? Vad säger Ebba, har hon några tröstande ord till dem som snart kan tvingas föda eller se sitt barn opereras utan tolkhjälp? Eller tycker Ebba som Sveriges nya internationella demokrati- och säkerhetsansikte, ordförande för den svenska OSSE-delegationen Björn Söder, att det ”skapar incitament att lära sig svenska” om tolk inte erbjuds i vården? (Läkartidningen 40/2010)
Sverige står nu inför utpressning. Låt oss kalla den för Tidö-andan: Utan egna ministrar har SD satt regeringen på att genomföra sin dysfunktionella, inhumana migrationspolitisk (återvandring?!). Partier som Moderaterna har tvingats gå med på att införa fler hinder för effektiv arbetskraftsinvandring.
Och om fyra år – när det här blivit en infekterad soppa – kan Jimmie peka finger åt M, KD och L och säga att ska det fungera på riktigt så måste SD ha makten själva. Eller hitta en annan danspartner. Vid det laget har nog Socialdemokraterna genomfört sin eftervalsanalys och kommit fram till att partiets relation till LO-medlemmarna mår bättre av nationalkonservativ doft. Kanske en nygammal folkhemsfront lagom till familjens 50-årsjubileum? The sky's the limit för Sverigedemokraterna nu.
Men inte för dem som behöver hjälp. Deras liv krympte i fredags. Allt färre kommer kunna fira 45 år av trygghet och klassresor. Nu skjuts integrationsmöjligheter i sank. Forskning visar att de sker bäst när du har trygg välkomnande grund, inte när du förvägras permanent uppehållstillstånd eller familjeåterförening. Inte när du spärras in och övervakas på etnisk grund i ett angiverisamhälle. När du misstros och separeras – när kultur blir att dörren smälls igen i ditt ansikte.
Jag tar bussen till mamma och pappa för att trots smolken skåla. Reflekterar över om det hade blivit 45 år med den här politiken. Visst, vi är ju vita, alltid ett plus. Men på 1980-talet producerade mina föräldrar exil-kultur i hemmet och jag – ett barn! – sattes att paketera smuggelgods. De rekryterade journalister och studenter – vänsterfolk! – att bryta internationella lagar. Kriminell aktivitet som för övrigt organiserades i etniska nätverk.
När du misstros och separeras – när kultur blir att dörren smälls igen i ditt ansikte.
Vid murens fall hade vi bara varit i Sverige i 12 år. Med alla resor till Prag som följde hade det väl varit färdigt med att ”åtnjuta svensk gästfrihet”, med mindre än att vi annars ”missaktade befolkningen”.
Men – tänker jag för att slå bort negativa funderingar – det är ju faktiskt bara för invandraren att hålla kurs bort från extremism och kompassen på svenska värderingar. Hur svårt ska det vara?
Just då publicerar Sverigedemokraternas andranamn i Region Stockholm – propagandakanalen Riks nyhetsankare Rebecka ”Helg Seger” Fallenkvist – ett klipp på Instagram där hon kommenterar ”Anne Franks dagbok”: ”50 sidor in och hittills har Anne Frank endast slagit mig som sedeslös. Kåtheten själv”.
Anne Frank var 15 år gammal när hon i slutet av februari 1945 dog i koncentrationslägret Bergen-Belsen. Jag tänker att jag inte längre behöver googla svenska värderingar – eller en passande definition på ”bristande vandel”.
Läs mer i GP kultur:
LÄS MER:Arpi glömmer vad fascism och nazism ledde till
LÄS MER:Kultursidan måste stå emot lögner, hat och folieretorik
LÄS MER:Det sorgligaste är att ni inte bryr er
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
