När den uttalat misslyckade journalisten Johns mamma precis har dött går han in i en kyrka för att slippa möta en bekant på gatan. På kyrkbänken ligger en blodig och döende kvinna som ger honom ett usb-minne och ett namn på en kvinna i Kenya. John måste hitta en Stella Mwangi och han får inte yppa ett ord till någon. Mordet i kyrkan blir snart känt och Johns sambo, som är en mer lyckad journalist, går loss på fallet tillsammans med sina kvällstidningskollegor medan John i hemlighet åker till Kenya där han snart springer på Stella.
LÄS MER:Njutning för språknördar
Man får inledningsvis köpa rätt mycket av tillfälligheter och en hel del osannolika sammanträffanden i Johan Ripås första thriller. Men gör man det så har man en intressant och ofta spännande historia framför sig. Som SVT:s Afrikakorrespondent vet Ripås vad han talar om när han rör sig på gatorna i Mombasa och Nairobi och på vägar i landsbygden utanför. Vi färdas snabbt mellan olika platser på för många okänd mark, men får hela tiden levande bilder av miljö och människor. Man känner doften av stampat jordgolv, skräcken bakom en ögonbindel, den starka solen, dammet i luften – här finns en intensiv och påtaglig närvaro i nästan allt.
Berättelsens delar som utspelar sig i Stockholm har inte samma stuns och personskildringarna är plattare. Bilden av hur kvällstidningsjournalister är och verkar är så fånig att det knappt går att kommentera. Bra då att största delen av Skuggmakten utspelar sig i Kenya med driven dialog och ett tempo som aldrig tappar fart. Språket är effektivt men samtidigt personligt. Den unga Stella är en intressant huvudperson och det är uppfriskande med en annan miljö än de ”vanliga” i en svensk kriminalroman. Det är inte alltid lätt att hänga med i turerna i underrättelseverksamheten i Kenya, men svaren kommer efterhand och man blir nyfiken på hur allt hänger samman. Att gissa på en kommande fortsättning är nog ingen högoddsare; här finns helt klart mer att hämta.
LÄS MER:Exotisk utflykt till åttiotalet
