Jag återkommer ofta till George Orwells roman ”1984”. Inte så mycket för att än en gång läsa berättelsen om Winston och hans kval i storebrorsstaten, utan för att lustfyllt ge mig i kast med efterordet: tillägget om nyspråkets principer. När Orwell i slutet av 1940-talet avklädde totalitarismen var det framförallt språkets korruption han varnade för. Ändamålet med nyspråket i romanens Oceanien är att skapa lojalitet hos anhängarna och att göra det omöjligt att tänka på andra sätt än vad ideologin tillåter.
Det är till exempel både underhållande och kusligt att Orwell med precision skildrar hur just verbet "att tänka" i den dystopiska framtiden förvandlas till det groteska begreppet "tänk", eftersom profetian besannats för länge sedan, men själv associerar jag snarare till termerna som florerar i det fria näringslivet än till statliga påverkanskampanjer i diktaturer.
Det är också det som gör ”1984” till en mindre profetisk roman än vad många vill göra gällande. Orwell förutsåg inte hur övervakningen av världens medborgare till slut skulle övertas av en gigantisk techindustri, eller att medborgarna i egenskap av bekväma konsumenter genom löftet om ständig underhållning frivilligt skulle lämna ut sina innersta begär och önskemål. (Det där är för övrigt Aldous Huxley skickligare på att beskriva i "Du sköna nya värld".)
Numera vet streamingtjänsterna allt om konsumenternas aptit och kan med sina insamlade recept enkelt koka ihop rätter ämnade att motståndslöst glida ner genom matstruparna och mätta för stunden.
Orwell förutsåg inte hur övervakningen av världens medborgare till slut skulle övertas av en gigantisk techindustri, eller att medborgarna i egenskap av bekväma konsumenter genom löftet om ständig underhållning frivilligt skulle lämna ut sina innersta begär och önskemål.
Det är därför en ödets ironi att ljudboksförlaget Storytel storsatsat på att steka upp just 1984 som månadens anrättning, eftersom den ambitiöst upplagda radioteatern marknadsförs med hjälp av samtidens nyspråk. En så kallad "kreativ kampanj" har tagits fram i samarbete med reklambyrån B-reel för att lyfta fram parallellerna mellan Orwells dystopiska framtid och dagens verklighet.
Vilka dessa paralleller skulle vara är höljt i dunkel. Har de kanske med techföretagens algoritmer att göra eller med de nonsensfraser som B-reel använder för att beskriva partnerskapet med Storytel? "Creativity is a multiplier" låter ju onekligen som ett dekret från Sanningsministeriet...
Nej, så långt verkar kampanjen inte sträcka sig, i videotrailern som medföljer pressmeddelandet flimrar i stället drönare i ruinlandskap förbi och en kamera i en postapokalyptisk lägenhet blinkar oroväckande röd medan en ensam hund nosar runt. Det rör sig alltså inte om någon omtolkning, utan en "uppslukande nyversion av originalboken" och en "global ljudupplevelse anpassad till 2022" som släpps simultant på "tio marknader". Det vill säga länder, för den som undrar.
Finns det då ingen konkret parallell till dagens verklighet som gör det viktigt med denna uppslukande nyversion?
Helena Gustafsson, Storytels Chief Content Strategy Officer får näst sista ordet, med sin något okonventionella tolkning av Orwells klassiker. Anledningen till att de satsar på 1984 beror på att den handlar om att "öppna sitt sinne, att ge utrymme för kärlek, kunskap, empati och kreativitet. Genom att återberätta 1984 i en version skapad för 2022 vill vi visa kraften i fantastiska ljudberättelser."
Det skadar nog inte heller att rättigheterna till verket släpptes fria häromåret.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Vilka får ha roligt i Moderaternas Göteborg?
LÄS MER:TV4:s granskning får mig att vilja rösta blankt
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
