Litteraturen står stark i Göteborg. Förra helgen lästes det poesi i Hammarkullens Folkets hus. Denna helg har författare tagit plats på Heden, Stadsbiblioteket, Bokmässan, Världskulturmuseet, Stadsteatern och i Domkyrkan. Yttrandefriheten har hyllats. Människor mötts i samtal, runt bokbord eller för att lyssna på röster som tolkar vår tid.
Men litteraturstaden Göteborg lever inte bara här och nu utan året om. I snart ett halvår har vi på GP:s kultur- och nöjessidor gjort djupdykningar i det som är litteraturstaden Göteborg för att synliggöra och lyfta fram en del av allt som händer under ytan. Nu avslutas vår undersökning, men inte vår bevakning av litteraturens plats i och betydelse för vår stad.
LÄS MER: Skrivlusten frodas i egenutgivningen
Vi har visat att det finns en växande litterär infrastruktur i Göteborg där upphovsmän (och kvinnor) möter sina läsare. Det läses poesi på krogar, kaféer, i skivbutiker och uppe i träd. Poetry slam lockar nya poeter och intresserade lyssnare och här är Göteborg svenska mästare flera gånger om. Författarna bor inte bara i Linnéstaden och Majorna utan Orten har sina egna poeter.
LÄS MER: Poeten som ger röst åt Bergsjön
LÄS MER: Här är Göteborg bäst i Sverige!
Göteborg har ett av Sveriges mest framgångsrika bokförlag, Nordens största bokmässa och en framgångsrik tjugoårig författarutbildning vid stadens universitet. Ändå får litteraturen bara en bråkdel av de pengar som går till andra konstformer. Och vart går då pengarna som finns till litteraturen? Går de till rätt saker? Hur mycket lokaler behövs för att ge litteraturen en röst?
LÄS MER: Jag är orolig för Bokmässan i Göteborg
Göteborg har ett litteraturhus och det står som en stolt lykta och lyser upp Götaplatsen så att den färggranna fontänen i gatan utanför bleknar.
LÄS MER: Tusentals böcker skänktes på stan
LÄS MER: Sju Göteborgsromaner det är dags att läsa om
Till Stadsbiblioteket kommer 1,2 miljoner göteborgare varje år och de blir bara fler. Här blandas läsvana och läsovana besökare. Här finns bokcirklar och författarsamtal för att synliggöra och lyfta fram litteraturen ur hyllorna. Här finns bibliotekarier som åker hem och läser för barn. Här finns läxhjälp och skrivarkurser och handledare som kan hjälpa besökarna att ta till sig texter i läsplatta, dator eller mobil. Här är det öppna dörrar, många scener och lätt att av bara farten halka in på ett samtal man inte visste man var intresserad av.
LÄS MER: "Va, bor det författare i Göteborg?"
Här var det förra året författarbesök i genomsnitt varannan dag förutom under barnboksveckan när huset var fullt av barnboksförfattare varje dag. Här anordnas föreläsningar, debatter, litterära salonger, mångspråkskvällar, litteraturläger ... Och allt är gratis.
LÄS MER: Hemleverans av högläsning i Göteborg
Sen finns det en lokal i Lagerhuset som heter Göteborgs litteraturhus. Hit är det inte lika lätt att hitta även om verksamheten efter fyra år äntligen fick upp en skylt utanför den stängda ytterdörren. Innanför dörren en korridor och sen en korridor till innan man kommer in. Hit hittade förra året 8 100 besökare.
"Rum för litteratur" kallades dessa 170 kvadratmeter från början. De var en del av de drygt tusen kvadratmeter som kulturförvaltningen för sju år sedan hyrde på tio år åt Pusterviksteatern, som aldrig flyttade in.
2013 invigdes Göteborgs litteraturhusi lokalen. Stadsbiblioteket stod för program och verksamhet eftersom huvudbiblioteket på Götaplatsen var stängt för ombyggnad. 2014 tog föreningen Göteborgs litteraturhus över. 2015 drog de igång sin offentliga verksamhet med två halvtidsanställda medarbetare, en verksamhetsledare och en konstnärlig ledare.
Göteborgs litteraturhus är ett bra namn, fast man kunde tro att det likt Göteborgs stadsteater, Göteborgsoperan och Göteborgs stadsmuseum är en kommunal verksamhet. Det enda kommunala är dock den miljon om året som föreningen får i bidrag av kulturförvaltningen.
Verksamheten är varierande och rolig, en mötesplats för releasefester, samtal, bokcirklar, författarbesök, kritikersamtal, men väldigt lite som inte försiggår också på andra platser i stan, inte minst på Götaplatsen. Så varför betalar göteborgarna en konstnärlig ledare för verksamheten?
Ingen gång jag varit på litteraturhuset har den konstnärlige ledaren klivit fram, presenterat sig och sina idéer eller evenemanget jag kommit till. Sist jag var där, för att delta i en bokcirkel, fick vi sex deltagare och samtalsledaren vänta utanför en låst dörr eftersom de ansvariga glömt bort oss.
I sitt ansökningsbrev presenterade den konstnärlige ledaren sina visioner om att göra litteraturhuset till ett kraftcentrum för nordisk litteratur. Vad har hänt där? Och är inte det just vad Bokmässan är?
Fast den här helgen har Göteborgs litteraturhus klivit ut ur sitt hus och med ekonomiskt stöd av flera bokförlag organiserat ett fantastiskt program med de författare som på grund av en högerextremtidnings närvaro inte vill medverka på årets bokmässa.
Och de är inte ensamma. Litteraturen har denna helg som aldrig förr breddats och spridits över stan och författare höjt sina röster på bland annat Heden, i Domkyrkan, på Världskulturmuseet ... Förhoppningsvis har nya målgrupper nåtts, människor som aldrig satt sin fot på vare sig Bokmässan eller i Litteraturhuset.
LÄS MER: Martin Engberg: Här finns en stor oskriven stad
Så vill man ju att det ska vara varje år, men det är inte självklart att bokförlagen 2018 står beredda med sponsorpengar. Så vart ska pengarna i så fall tas? Finns det till exempel bättre och billigare platser dit verksamheten vid Göteborgs litteraturhus kunde flytta?
Jo, det finns ett rum som skulle kunna användas istället, i ett hus som vimlar av litteratur, dit göteborgarna hittar: Stora hörsalen i Stadsbiblioteket med inbjudande stora fönster mot Götaplatsen.
Om det var här Wikipediaskribenterna samlades, författarna släppte sina böcker och kritikersamtalen hölls skulle möjligheten öka att nå "alla göteborgare" så man kan bli "hela stadens kulturhus", som så fint står i Litteraturhusets verksamhetsplan. I Lagerhuset har människor inte lika lätt vägarna förbi.
Jag funderar ett varv till: Tänk om kulturförvaltningen tagit de miljoner man satsat på rummet i Lagerhuset, slagit ihop dem med de sju miljoner som Alfons Åbergs kulturhus hittills fått i kommunalt stöd och gjort något som då inte fanns någon annanstans i Sverige och fortfarande inte finns i Göteborg: Ett Barnens Litteraturhus!
Inte ett lekland med shoppen full av Alfons Åbergprylar där vinsten går till Gunilla Bergströms barn som tagit över rättigheterna från sin mamma. Ett barnens litteraturhus där stans barnteatergrupper kunde dramatisera olika barnböcker istället för att bara erbjudas korta Alfons Åberg-sketcher.
Ett hus där barnboksbibliotekarierna kunde ha sina sagostunder, konstmuseet visa sin fantastiska samling barnboksillustrationer som i dag göms i magasinen och Sveriges alla barnboksförfattare gästspela.
För i Göteborgs litteraturhus är de inte efterfrågade.
