25 december hade SVT:s nya påkostade juldrama ”En kunglig affär” premiär. Serien handlar om den så kallade ”Haijbyaffären” – en av Sveriges största rättsskandaler. I huvudrollerna syns Staffan Göthe i en paradroll som kung Gustav V och Sverrir Gudnason som hans kärleksintresse: den brottsbelastade krögaren Kurt Haijby. I fokus för serien står deras kärleksrelation som tar sin början 1933 – i ett Sverige där det ännu är kriminellt att vara gay.
LÄS MER: Recension: ”En kunglig affär” – SVT
Serien har blivit en succé och redan setts av över en miljon tittare. Kritikerna lyfter fram skådespelarinsatserna och seriens visuell anslag men anmärker över lag på historieskrivningen, som anses vara lite svajig.
Författarna: ”Serien bygger på vår bok i stort och smått”
Nu träder författarna Lena Ebervall och Per E. Samuelson fram i flera medier och anklagar serien för plagiat. De hävdar att dramat till stor del bygger på deras roman ”Ers majestäts olycklige Kurt” (2008).
”Man blir lite irriterad när man ser att serien bygger på vår bok i stort och smått, i allt väsentligt och i själva ramen. Själva den grundläggande historien med de här personligheterna – kungen, Kurt och Anna Haijby, Torsten Nothin – har vi hittat på och fyllt ut” menar de, och visar upp flera exempel på likheter mellan romanen och serien.
SVT:s dramachef Anna Croneman avvisar bestämt anklagelserna i en artikel i Sydsvenskan. ”I Ebervalls och Samuelsons roman äcklas Haijby av Kungen. Vilket borde betyda att hela grundpremissen för serien är en annan än i romanen?” skriver hon bland annat där.
LÄS MER: SVT gör Kurt Haijby till en gullig Disneyfigur
Hon poängterar att ”En kunglig affär” inte bygger på boken ”Ers majestäts olycklige Kurt”. Hade den gjort det så hade SVT inte bara ”bett om att få förvärva filmrättigheterna långt innan arbetet startade, vi hade naturligtvis också marknadsfört vår serie med hjälp av den av läsarna uppskattade romanen. Varför i hela friden skulle vi avstått det?”.
Producenten: ”Vi ligger ändå närmare vad som egentligen hände”
– De har skrivit en fin bok, men jag skulle vilja hävda att vi ändå ligger närmare vad som egentligen hände, säger seriens producent Lena Rehnberg till GP.
Liksom SVT:s dramachef Anna Croneman avvisar hon bestämt att serien skulle bygga på boken ”Ers majestäts olycklige Kurt”.
Hur har ni förhållit er till boken?
– Vi har inte förhållit oss till boken alls. Klart att vi läst den, absolut. Men där utmålas Kurt Haijby som en svindlare, punkt slut.
LÄS MER: Julen i SVT och TV4
Lena Rehnberg på Stellanova film blev för några år sedan kontaktad av seriens manusförfattare Bengt Braskered som hade idén att ”göra en serie om en av Sveriges största rättsskandaler”, berättar hon.
– Jag förstod direkt att det rörde sig om Haijbyaffären, men hade då ingen aning om boken ”Ers majestäts olycklige Kurt” existens eller P3-dokumentären om Haijbyaffären. Däremot hade jag läst det Tage Erlander skrivit om Haijbyaffären i sina dagböcker. Vilhelm Moberg skrev en del om den också. SVT fick in fem manusförslag om Haijbyaffären samtidigt och tyckte att vårt var bäst. Bengt som själv är gay fokuserade på den homosexuella kärleksrelationen. När vi väl fått grönt ljus läste jag såklart allt som fanns att läsa om Gustav V och Kurt Haijby, inklusive Ebervalls och Samuelsons bok. Det är en fin roman, men inte den historia som vi ville berätta.
LÄS MER: Julen är ingen kunglig affär
Hur vill du bemöta författarnas kritik?
– Jag blev nog lite förvånad när de gick ut med den, men kan samtidigt förstå att de är stolta över sin bok. Den har ju en annan premiss: Kurts motiv där är svindlarens och han äcklas av kungen. Men det är inte den slutsats vi har dragit. De hade ju en relation över ganska många år faktiskt. Vi har väl kommit fram till att kungen i alla fall var kär i Haijby – och om det var ömsesidigt låter vi vara osagt. Det är inte samma historia vi berättar och vi har inte kopierat någonting ur deras bok. All vår information har vi hämtat från andra källor.
”Kurt Haijby är en dubiös figur naturligtvis”
Själv gläds Lena Rehnberg över tittarsiffrorna och mängden översvallande positiva reaktioner på serien som teamet har fått ta emot.
– Vi har haft nästan lika många tittare som ”Vår tid är nu”. Det är jätteroligt och vi är supernöjda. Men en sak som inte har kommit fram så bra är att så många kvinnor ligger bakom serien: från regi till foto och produktionsdesign.
Kritiken mot seriens historieskrivning kommenterar hon så här:
– Autenticitetsanspråk är väl förståeligt och bra, men det har gått 90 år sedan kärleksaffären och det är svårt att veta exakt vad som hände. Kurt Haijby är en dubiös figur naturligtvis. Vi har försökt vara transparenta med det material vi har, och jag tycker inte att serien ska ses som en historielektion utan utifrån sina konstnärliga ambitioner.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.