Johan Alfonsson: SVT för fram evolutionära godnattsagor om savannen

I SVT-programmet ”Din hjärna” förklarar Anders Hansen människans beteende utifrån evolutionspsykologiska modeller. Det är kul berättelser som blir underhållande TV men som vetenskapliga förklaringar är de mycket tvivelaktiga, menar sociologen Johan Alfonsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Nu har ytterligare en säsong av ”Din Hjärna” dragit i gång på SVT, serien där psykiatrikern Anders Hansen för tredje gången ska förklara komplext mänskligt beteenden med hjälp av spekulativa evolutionspsykologiska modeller. Budskapet som fortsätter hamras in är att mänskliga beteenden primärt skapas av biologiska processer i hjärnan vilka i sin tur formats av evolutionen.

Varför har Hansens program blivit så populärt att det nu fått en tredje säsong på SVT? Jo, det beror på att när vi levde på savannen så hade vi inte tid att ta in och analysera mångbottnade förklaringsmodeller. Om vi stod och grubblade för länge skulle vi inte hinna undan rovdjuren och bli uppätna av lejon. Sådana här förklaringar, som är rent påhittade, har kallats just-så historier, men utgör kärnan i tv-programmet.

ANNONS

Begreppet kommer från en barnbok skriven av Nobelpristagaren och ”Djungelboken”-författaren, Rudyard Kipling. Boken, som heter ”Just så-historier” och som bygger på godnattsagor han berättade för sin dotter, ger påhittade beskrivningar av hur exempelvis elefanten fått sin långa snabel, kängurun sina kraftiga ben och leoparden sina prickar.

I ”Din Hjärna” förklaras, ofta med stor självsäkerhet, orsaken till en lång rad mänskliga beteenden på samma vis. Det påstås att vi använder mindre direkt våld än schimpanser för att våra förfäder avrättat samhällets mobbare. Det sägs att vår strävan efter en högre lön, snabbare bil och mer status beror på att hjärna är anpassade efter att jaga runt efter mat på savannen men nu när mataffären erbjuder ett överflöd får dopaminet oss att jaga efter prylar.

Det är kul berättelser som blir underhållande TV, men som vetenskapliga förklaringar till mänskligt beteende är de mycket tvivelaktiga. Problemet är att vi inte kan undersöka om till exempel vår våldsanvändning i dag formats av avrättningar i vår förhistoria. Ett vanligt krav på vetenskapliga teorier är att deras giltighet måste kunna undersökas, bekräftas eller falsifieras, och detta går i regel inte med de evolutionära just-så historierna.

Hur kan man då fortsätta att saluföra dessa som robust vetenskap? En viktig komponent är att man redan från början slagit fast svaret på sin fråga: egenskaper vi har i dag beror på evolutionära processer där beteenden som gynnat vår överlevnad på savannen premierats. Redan Charles Darwin vände sig kraftigt mot snarlika tolkningar som reducerade hans evolutionsteori till att handla om enbart funktionella överlevnadsfördelar. Han menade att egenskaper kan ha utvecklats av genetiska slumpartade mutationer utan direkt evolutionär mening, egenskaperna kan också ha uppstått som en indirekt följd av helt andra evolutionära processer.

ANNONS

Det är kul berättelser som blir underhållande TV, men som vetenskapliga förklaringar till mänskligt beteende är de mycket tvivelaktiga

Som exempel använde Darwin det faktum att när människor föds är deras skallben inte sammanväxta. Utifrån en funktionalistisk förklaringsmodell skulle detta kunna tolkas som en egenskap som utvecklats för att våra stora huvuden ska kunna födas genom en trång födelsekanal. Problemet med denna förklaring är att samma egenskap finns hos fåglar och reptiler som kläcks ur ägg. Egenskapen har inte utvecklats för människan och till följd av hennes tillvaro på savannen, men fyller likväl en funktion för oss.

I ”Din Hjärna” vill Hansen inte bara förklara historien bakom våra beteenden utan också de biologiska mekanismerna som skapar dem här och nu. Även om det inte går att förneka att biologi spelar roll för våra mänskliga funktioner och förutsättningar, så reduceras detta till enkla samband där enskilda studier används för att underbygga den på förhand bestämd tesen.

Ett exempel är när Hansen menar att vi är programmerade att känna samhörighet med våra likar och aversion mot främlingar. Här lyfts hormonet oxytocin fram som centralt, det hänvisas till studier där deltagare som fått det sägs bli snällare mot den egna gruppen och mer aggressiva mot andra. Kanske kan detta förklara varför lägervakterna i Auschwitz var så snälla mot varandra samtidigt som man bedrev folkmord, spekulerar Hansen. Problemet med påståendet är att andra studier visat motsatt effekt; de som fick hormonet blev mer givmilda och empatiskt inställda gentemot främlingar, dock inte gentemot den egna gruppen. Samtidigt har många studier på området inte kunnat finna några samband alls. Utan reella vetenskapliga stöd fortsätts dock den ensidiga historien att trummas fram.

ANNONS

Det är symtomatiskt för programmet att den enda som öppnar upp för mångsidiga förklaringar inte är Hansen själv, i stället kommer den klaraste analysen från en BDSM-utövare som intervjuas i en sexgrotta. Kvinnan vägrar gå med på enögda förklaringsmodeller utan pekar på att deras sexuella praktik kan förklaras av många olika samverkande variabler: sociala, psykologiska och biologiska. Och så är det naturligtvis. Om vi vill förstå mänskligt handlande måste vi utgå från den mångbottnade sociala och biologiska varelse vi är.

Att titta på ”Din hjärna” är som att vandra runt bland Pompejis ödsliga ruiner. Skalet till människan finns där men det mest väsentliga som gör oss till vad vi är – det sociala livet och den mänskliga interaktionen – finns ingenstans att hitta.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Medelklassens hotellkänsla hemma ekar av ensamhet

LÄS MER:Recension: ”I huvudet på en hjälte” av Régis Genté och Stéphane Siohan

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS