Medan det är ganska troligt att många afghaner direkt associerar flaggan till kristendomen är det förmodligen väldigt få svenskar som särskilt ofta reflekterar över den religiösa kopplingen, skriver Patrik Lindenfors, forskare vid Institutet för framtidsstudier och styrelseledamot i Humanisterna.
Medan det är ganska troligt att många afghaner direkt associerar flaggan till kristendomen är det förmodligen väldigt få svenskar som särskilt ofta reflekterar över den religiösa kopplingen, skriver Patrik Lindenfors, forskare vid Institutet för framtidsstudier och styrelseledamot i Humanisterna. Bild: Thomas & Malin Brindefelt / Wikimedia Commons

Svenska flaggan är en problematisk symbol

Den svenska flaggan är ett tydligt exempel på hur hemmablind man kan bli. Hade jag fått välja hade jag som sekulariserad svensk gärna sett en annan symbol än korset för vårt vackra land, skriver Patrik Lindenfors, forskare vid Institutet för framtidsstudier och styrelseledamot i Humanisterna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

På Wikipedia illustreras ”Svenska insatsen i Afghanistan” med en bild på en tungt beväpnad svensk soldat ovanpå ett militärfordon. Bakom honom vajar något som i sammanhanget mycket väl kan tolkas som en korstågsfana.

Den svenska flaggan är ett tydligt exempel på hur hemmablind man kan bli för sina egna symboler. Medan det är ganska troligt att många afghaner direkt associerar flaggan till kristendomen är det förmodligen väldigt få svenskar som särskilt ofta reflekterar över den religiösa kopplingen.

Men hur hade du själv reagerat om det körde militärfordon med saudiarabiska flaggor på svenska vägar? (Saudiarabiens flagga innehåller den muslimska trosbekännelsen.) Den svenska flaggan är fullt jämförbar med Saudiarabiens – båda är religiösa fanor som fungerar som symboler för sina länder.

ANNONS

LÄS MER:Viruset beter sig som fake news

Vi har haft religiöst förtryck i Sverige under många århundraden, något som flaggan symboliserar. Inte på saudisk nivå, men det är faktiskt bara de senaste 70 åren vi haft en någorlunda vettig religionsfrihet där livsåskådningsminoriteter accepteras i samhället. Fullständig religionsfrihet infördes så sent som 1952.

Just nu är kopplingen till slaveriet det avgörande för vad som är en problematisk symbol. Här har kristendomen inte särskilt mycket att skryta med. I diskussionen om slaveriet i Nordamerika fanns kristna på båda sidor i konflikten, men de som argumenterade för slaveriets bevarande hade fler bibelord att drämma i huvudet på sina meningsmotståndare än slaveriets motståndare.

Trots att det finns utrymme för förbud mot både att äta skaldjur och att klä sig i tyg av olika garn i Bibeln, så finns det märkligt nog inget förbud mot slaveri. Och konflikten om det nordamerikanska slaveriet fördes mer än 1800 (ettusen åttahundra!) år efter Jesus. Behövs sådana tidsperspektiv har vi i så fall ännu ingen möjlighet att avgöra om nazism och kommunism är bra eller dåliga ideologier.

Hade jag fått välja hade jag som sekulariserad svensk gärna sett en annan symbol än korset för vårt vackra land.

Hade jag fått välja hade jag som sekulariserad svensk gärna sett en annan symbol än korset för vårt vackra land. Det finns inkluderingsargument – de flesta i Sverige är inte längre bekännande kristna, många har ingen religion alls och andra har en annan religiös tillhörighet.

ANNONS

Det finns historiska argument: kristendomen är inte det historiska arv som varit mest positivt för landet då den kristnade överheten gav sig på att utrota ursprungsreligionerna. Det finns symboliska argument – borde vi inte ha en enande symbol för landet istället? Det finns politiska argument – nu när vi är inne i en fas då vi omvärderar historiska symboler kanske det även vore dags att verkligen tänka igenom det svenska symbolspråket?

Så här kan man fortsätta. Mot varje argument står helt enkelt det faktum att få personer vill byta ut den svenska flaggan. Flaggans utformning kan dessutom tyckas vara oviktig (även om symbolfrågor onekligen är nog så viktiga för de som välter statyer). Men det handlar också om hemmablindhet. Vår historia har blivit vår nutid och symbolerna är som inristade i urberget. Vi får nog alltså dras med den svenska flaggan länge än.

Vem?

Patrik Lindenfors arbetar som forskare vid Institutet för framtidsstudier och är styrelseledamot i Humanisterna.

Missa inte det senaste från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS