Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sture Allén fotad av GP när han fyllde 70 år den 31 december 1998, vid tiden han var <strong id= Svenska Akademiens ständige sekreterare. Bild: Helené Furness/Göteborgs-Posten ">
Sture Allén fotad av GP när han fyllde 70 år den 31 december 1998, vid tiden han var Svenska Akademiens ständige sekreterare. Bild: Helené Furness/Göteborgs-Posten

Sture Allén var en visionär på sitt eget vis

Akademiledamoten och språkforskningspionjären Sture Allén har gått bort. Bo Ralph skriver om en vän och kollega som alltid visade Svenska Akademien och språkvetenskapen obrottslig lojalitet.

Hösten 1965 vikarierade Sture Allén som universitetslektor i nordiska språk på Göteborgs universitet. Han var en frisk fläkt utöver det vanliga, som rörde om i det akademiska dammet. I maj hade han disputerat för doktorsgraden, på det gamla sättet. Nu var han definitionsmässigt rustad som akademisk lärare.

In i föreläsningssalen kom han som ett yrväder (fast utan höganäskrus), en ung gud med ett smittande leende, imponerande solbränna och svällande muskler efter att ha slagit sten med slägga på sommarstället på Tjörn under sommaren efter disputationen. Av den verkade han oförskämt omärkt. Han var hälsan förkroppsligad, seg och obändig, även andligen.

Sture hade en naturgiven pedagogisk fallenhet. Visserligen hade han en magisterexamen i botten och hade således inhämtat den obligatoriska lärarutbildningen, men den hade han mest som extra uppbackning, att ta till i nödfall, hade man en känsla av. I första hand förlitade han sig på sitt eget glasklara framförande, sin särklassiga organisationsförmåga och sitt välutvecklade sinne för strukturer.

Vi som följde hans föreläsningar upplevde högtidsstunder, medan språkvetenskapens grundläggande principer virvlade över svarta tavlan, som i verkligheten var grön. Sällan har någon lärt ut så komplicerade ting så effektivt och ändå lustfyllt. När ett tvåtimmarspass hade förflutit, vaknade vi upp ur ett slags förtrollning, och på väg ut ur lokalen längtade vi redan till nästa tillfälle.

Sture hade i avhandlingsarbetet använt sig av datamaskinella metoder. Liknande metodiska grepp vidareutvecklade han i ett forskningsprojekt om modernt svenskt tidningsmaterial, så småningom redovisat i fyra tjocka ordboksvolymer. Härigenom revolutionerades svensk, och i förlängningen nordisk, lexikografi.

Mycket var nytt i Sture Alléns avhandling, men hans kombination av språkvetenskap och datateknik var en pionjärgärning i Sverige som bildade embryot till den vitala inriktning som i dag kallas språkteknologi och som kraftfullt bidrog till digitaliseringen av hela samhället. Tidigt uppfattade Sture potentialen. På så vis var han en visionär.

In i föreläsningssalen kom han som ett yrväder (fast utan höganäskrus), en ung gud med ett smittande leende, imponerande solbränna och svällande muskler efter att ha slagit sten med slägga på sommarstället på Tjörn under sommaren efter disputationen.

Via en personlig tjänst skapade Sture Allén en dynamisk miljö kring ett nytt ämne vid Göteborgs universitet, datamaskinell språkbehandling, vilket så småningom också gav honom en professur i ämnet. Efter det att han blivit invald i Svenska Akademien år 1980, vidgades hans möjligheter att ge spridning åt de nya idéerna högst betydligt.

I Akademien ömmade Sture Allén särskilt för språkarbetet. Men hans allmänna duglighet, analysförmåga och sinne för vad som behövde göras förnekade sig inte. Snart hade Akademien insett hans ledaregenskaper och administrativa färdigheter, och han blev sekreterare mellan 1986 och 1999. Han tog också initiativet till Svenska Akademiens grammatik, och utanför akademiarbetet ingick han i Nationalencyklopedins vetenskapliga råd.

Individer med starka viljor finner oundvikligen att dessa viljor tidvis är oförenliga med andras. Sture Allén har i sådana situationer alltid valt att inta en formell hållning och bland annat åberopat knäsatta principer. Detta har han vid några tillfällen kritiserats för. Han har då stått rak och konsekvent visat trohet mot sin egen övertygelse. Egentligen borde sådan styrka vara värd respekt.

Talet om Stures formalitet är kanske inte alldeles oberättigat – han har verkligen alltid velat vara korrekt – men det kräver komplettering. För språkvetenskapens bästa har han kämpat oförtrutet. Lagspelet fotboll älskade han. Akademien har han visat obrottslig lojalitet. Långt fler än de som är medvetna om det har anledning att känna tacksamhet för vad han uträttat. För sina vänner och arbetskamrater var han ett pålitligt stöd och en ständig källa till glädje. I hans hem, hos honom och hans hustru Solveig, barnen Karin, Leah och Ingemar, så småningom jämte deras familjer, har vi alltid känt oss generöst välkomnade.

Sture Allén föddes på nyårsafton 1928. Nu är han borta och lämnar ett stort tomrum efter sig.

Bo Ralph, mångårig medarbetare och vän, professor emeritus i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ledamot av Svenska Akademien

Läs mer i GP Kultur:

LÄS OCKSÅ: Författaren Sture Allén är död

LÄS OCKSÅ: Sture Allén – mannen som namngav Gamla Ullevi

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.