Om man är göteborgare och befinner sig någon annanstans än i just Göteborg kan det hända att man säger ord som ingen annan förstår. Detta fenomen gäller såklart inte bara göteborgskan, men nu är det den dialekten den här artikeln handlar om. Det kan handla om ord som bamba, måckli eller rascha.
En av landets mest framstående språkvetare, Lars-Gunnar Andersson har skrivit många böcker om lingvistik i allmänhet och om göteborgskan i synnerhet. 2019 kom ”Göteborgsgrammatik”. Precis innan jul släpptes uppföljaren "Göteborgslexikon”.
– Det är en beskrivning av mitt modersmål. Jag har ägnat hela mitt yrkesliv åt detta och som pensionär kände jag att det var dags att göra något rejält av det, säger Andersson.
Lars-Gunnar Andersson
Andersson är professor i modern svenska sedan 1993 och intresserar sig särskilt för grammatik, semantik, sociolingvistik, språkliga attityder, dialektologi, afrikanska språk och göteborgska.
Han har medverkat som expert i radioprogrammet ”Språket” i 16 år och har skrivit över 20 publikationer om språk. Lars-Gunnar Andersson är också språkexpert i Göteborgs-posten.
Språket som socialt fenomen
I arbetet med ”Göteborgslexikon” har ”Kals odbok” av Sven Schånberg från 1968 legat som grund, vissa ord från den är med, och vissa har strukits. Men Anderssons version är ändå dubbelt så stor. Boken kom ut den 20 december och redan har mött reaktioner.
– Jag fick ett mejl från en man som är uppvuxen i Majorna. Han tyckte att ordet kombarris inte betyder stor sten, utan större sten och skulle sedan beskriva skillnaden däremellan. Och det roliga är att det visar att boken fyller sin funktion. Jag vill att orden ska få läsare att tänka och fundera, inte bara nödvändigtvis hålla med i definitionen.
Språket är ett socialt fenomen, det mest folkliga och lokala vi har enligt Lars-Gunnar Andersson. Ordboken är därför inte bara ett sätt att lära sig nya uttryck, det är också ett ”ord-album”, alltså en ordsamling för personer som är bekanta med uttrycken och som förknippar dessa med specifika situationer och kulturen i staden.
– Jag har mina minnen av orden, och alla andra har sina egna minnen. Vi delar mycket med varandra den vägen. Orden blir ett sätt att förena olika upplevelser.
Kombarris, lane, parra
Ett av orden som är med är ”flane”. Ett självklart ord för Lars-Gunnar Andersson som han även skrivit en artikel om. Ordet kommer från verbet flana (att irra omkring) som är kopplat till flanera. Bakom det ordet finns i sin tur det grekiska uttrycket för vandrande himlakroppar – planet.
LÄS MER:Flanens gåta är löst
– Det är alltså ett exempel på begreppet Grimms lag, att p blir f i germanska språk. Då blir sådana som jag upphetsad, att det i göteborgskan går att rota fram ett exempel på en 2000 år gammal germansk ljudskridning, säger Andersson.
Just kombarris som tidigare nämndes har dock fått en särställning bland de göteborgska orden. Kombarris har enligt Andersson levt ett eget liv, inte bara ett vanligt ordliv.
– Varenda människa i Göteborg vet va ”la” och ”änna” betyder även om de inte använder uttrycken. Sedan finns det ord som snörflösa som är ett slags snorkråka, som få känner till och ord däremellan som parra (hög fart) eller kombarris (stor sten) som är medelsvåra, säger han och fortsätter:
– Kombarris har blivit en symbol för om man är en riktig göteborgare, så man testar folk genom att fråga om de vet vad det betyder.
Läs Lars-Gunnar Anderssons språkkrönikor i GP:
LÄS MER:Därför är det bara göteborgare som tjingsar
LÄS MER:Växer eller krymper grammatiken?
LÄS MER:Mer vaccinering, mindre vaccination
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
