Spellista - veckans bästa musik
Girl in red (artist)
Norskan Marie Ulven 21 år, från Horten, har rönt uppmärksamhet internationell ett par år nu. Hon har intervjuats i New York Times och annan amerikansk media och finns nu på BBC:s lista över artister att hålla koll på under 2021. Hade det inte varit för pandemin hade hon varit ännu större än vad hon redan är. Men det kommer. Marie Ulven har i viss mån tilldelats som en talesperson för queer-communityn vilket hon är okej med, men hon säger också att hon vill att musiken ska stå för sig själv. Och det gör den. ”I wanna be your girlfriend”, ”My girl” och ”The queens in a king sized beds” är rent briljant indiepop.
Spellista - veckans bästa musik
Lathums (band)
Även Lathums från den gamla gruv-, textil- och rugbystaden Wigan återfinns på BBC:s lista över BBC:s akter att hålla koll på under året. Hade det här varit ”På spåret” hade en av frågorna kunnat handla om andra popband från Wigan och då hade antagligen Verve varit det rätta svaret. Nu är det alltså detta ystra gäng som ska plocka upp manteln. Och visst är det märkligt att när man ännu en gång tänkt att det inte lär komma några fler bra popband så ploppar England ur sig ett nytt, fullständigt charmerande exemplar. Hur de låter? Exakt så som bilden skvallrar om.
Spellista - veckans bästa musik
Amanda Gorman (Poet)
Vilket vackert språk, vilken karisma och vilket fantastiskt sväng i framförandet! J.Lo och Lady Gaga för faktiskt ursäkta. Poeten Amanda Gorman var den starkast lysande popstjärnan när Joe Biden och Kamala Harris svors in till sina presidentämbeten. Efter att i fyra år ha matats med klipp på en president som sällan kan formulera en fullständig mening var det som att bada i bomull att i detta sammanhang höra Amanda Gorman.
Spellista - veckans bästa musik
Matthew Sweet - ”Catspaw” (Album
Jag lyssnade bokstavligt talat sönder Matthew Sweets ”Girlfriend”-platta från 1991. Och då inte minst den ljuvliga ”Wynona”, ett kärleksbrev (ok, med vissa stalker-vibbar) formulerat till skådespelerskan Wynona Ryder. Matthew Sweet släppte ytterligare några fina plattor, men nådde aldrig riktigt igen. Och den där söta pojkrums-auran försvann också i takt med att även musiken blev stabbigare. Glädjande då att nya ”Catspaw” är en slags comeback för Matthew Sweet, hans bästa platta på sisådär tjugo år.
Spellista - veckans bästa musik
Danielle Durack - ”No place”(Album)
Vänner av Phoebe Bridgers och inte minst Taylor Swifts två senaste album bör ägna en stunds uppmärksamhet åt Danielle Durack från Phoenix, Arixona. Nya albumet handlar om separation och uppbrott. Enligt Danielle Durack var det efter att hon spelat upp låten ”Eggshells” för sin sambo som de så småningom kom fram till att göra slut. Så kan det gå, men låt det inte avskräcka från lyssning. Jag tror ni kan komma att tycka om den här skivan.
Spellista - veckans bästa musik
Miss Li - ”Förlåt” (singel)
Miss Li knep plats två och tre på listan över årets största låtar med ”Komplicerad” och ”Lev nu, dö sen”. Det är verkligen imponerande och få kan som Miss Li lika lyckosamt kombinera låtskrivande med eget artisteri. Nu är nya låten ”Förlåt” ute och den är en fullständigt logisk uppföljare i genren supersnärtig självrannsakans-pop. Miss Lis musik kunde för några år sedan spreta iväg åt lite för många olika håll och det har tagit tid för henne att få alla bitar på rätt plats. Den här trippeln med låtar visar att hon hittat ett mycket tydligt spår att följa, framgångarna är mycket välförtjänta.
Spellista - veckans bästa musik
Molly Sandén - Kärlek slutar alltid med bråk (singel)
Senare i vår kommer Molly Sandéns tredje album på svenska och det är förstås ett av årets största, svenska släpp. Första singeln är bra, men förhållandevis återhållsam. Låten är skriven av Molly Sandén tillsammans med Linnea Södahl och Elvira Anderfjärd och återigen visar de att pampiga, atmosfäriska poplåtar om kärlek som inte fungerar som man vill är något de verkligen behärskar. Detta är en klassisk ”You’re the one that got away”-historia, frasen petas dessutom in på ett fyndigt vis. Kanske inte samma dramatiska framåtrörelse som Molly Sandén visat prov på tidigare, men ändå ett styrkebesked.
